Viktigt att börja i tid med rätt image

Jag har varit på stranden och överlevt.
Jaså, tänker ni, vilken bedrift.
Men jag har varit på stranden med två små barn, utan deras mamma, och nu kanske ni börjar förstå.
Jag har aldrig varit någon stor anhängare av att "vara på stranden", tycker sand är ett överskattat underlag och sitter hellre bekvämt bredvid en pool med civilisationens bekvämligheter nära.
Men i dag är det inget alternativ, det är stranden som gäller.
Och det finns några väsentliga skillnader i mitt strandliv i dag jämfört med för tio år sedan.
Då. Det var snygg-Tofta eller ingen strand alls. Och snygg-Tofta är alltså den södra delen av stranden där det glassiga folket håller till, silikonbrudarna, gymgrabbarna med tribaltatueringar, stekarna och så såna som vi var, åskådarna som ville titta på spektaklet.
Nu. Jag svänger inåt land på väg mot Tofta och hamnar i en sandgrop. Det är vad jag kallar för en drive-in-strand, man kör ned bilen till platsen man ska vara på, öppnar bakluckan och låter alla strandleksaker rulla ut. Inte en meter transportsträcka. Barnvänligt är bara förnamnet.
Då. Jag tog med mig plånbok, snus och en handduk.
Nu. Jag har med mig tillräckligt med prylar för att fylla en mindre leksaksbutik. Krokodil, madrass, hinkar, spadar, kylväska med mat och dricka, toarulle om någon skulle bli nödig. Jag har till och med parasoll.
Då. Vi satt i brassestol längst upp på stranden för att kunna spana ordentligt på alla som låg nedanför.
Nu. Vi sitter i strandbrynet eftersom ungarna annars måste köra hinderbana över de andra badgästerna på väg till vattnet.
Då. "Nu kan vi det här", sa vi och två minuter senare satt vi i bilen på väg hem.
Nu. "Nu kan vi det här", säger vi och en timme senare har vi lyckats ta oss därifrån.
Då. Jag badade för att jag var varm.
Nu. Jag badar för att fyraåringens tjat om att bli jagad av "pappahajen" sakta men säkert ätit hål på min trumhinna.
Då. Jag störde mig på barnfamiljer vars ungar skrek och pissade i vattnet.
Nu. "Behöver du kissa lilla vän? Gör det var du vill utom på handduken".
I bilen på väg hem från den senaste strandeskapaden konstaterade vi att vi inte kommer hinna skaffa oss rutin på att åka till stranden förrän tjejerna är så pass gamla att de hellre hänger på snygg-Tofta med polarna än med morsan och farsan.
Det enda jag lärt mig hittills är att helt enkelt ta med allt. Inte för att det spelar någon roll, för när allt sen kommer omkring har man ändå glömt en spadjävel.

Jag är inte kompis med min dator, det har jag skrivit förut.
Det är en pc av märket Dell, tillverkad i svartmålad papier maché med samma prestanda som en miniräknare modell avancerad. Men detta måste jag bara berätta:
Plötsligt fungerade inte funktionen "klipp ut/klistra in". Då kom data-Dage till undsättning, och nu har jag en genväg på skrivbordet för att kunna laga den funktionen.
Helt makalöst. En genväg för att laga klippoklistra!
Vad blir nästa grej? En genväg för att laga kommatecknet?
När jag blir rik ska jag skaffa en Mac.

Jag trodde att jag var uthållig och envis, att jag var en person som inte gav upp i första taget, en redig man som bet ihop och gjorde det som krävdes.
Sen kom Aina och Inez, döttrarna, och jag är chanslös.
Ännu har jag inte orkat leka en lek tills den är slut enligt deras definition. Jag torskar varje gång, tvingas hitta på en ny regel som gör att jag inte längre behöver vara en levande klättervägg/pappahaj/monsterspöke.
De ger sig aldrig. Igen, igen och igen.
Jag vill inte vara en bangare, en tråkpappa som ger upp först. Men herrejesus, jag pallar inte att jaga barn i en timme.
Min självbild har fått sig några smällar sen jag blev pappa.

Det är viktigt att ha rätt image.
Och det är viktigt att börja i tid.
Kolla bilden här bredvid på världens coolaste barncykel. Jag är så sjukt nöjd, även om jag tyvärr måste erkänna att jag är oskyldig till såväl styling som lackjobb.
Det ska nog kunna bli nåt av det här ska ni se.

Veckans lista, fem saker som står på checklistan den här semestern som jag redan hunnit bocka av.
1) Avnjuta färdigblandad jackocola i petflaska på strandpromenaden.
2) Heldag på stranden i Herta. (Men vad heter det på riktigt? Herta säger alla, men på skyltarna står det Hörte. Hur ska ni ha det egentligen?)
3) Femstjärnigt naket kvällsdopp på stranden vid Fridhem.
4) Rosevin på solvarm veranda när ungarna somnat.
5) Grillat nästan allt som går att grilla. Nu återstår bara blodpudding och fiskpinnar att testa.

Mats Pettersson