Dagen före det blev officiellt klart med morgondagens Nomads-spelning la jag upp en låt med gruppen på min FB-sida. Första kommentaren gick ut på att de hade varit kul om de kunde spela live i Visby. I kommentar nummer två stod det endast "håll ut". Den kommentaren var nämligen postad av ingen mindre än Hasse Östlund som trakterar instrumentet gitarr i the Nomads så han visste givetvis om att Visby ingick i den kommande turnén. Tredje kommentaren postades av en Visbyprofil som tycker en hel massa om mycket men kanske ibland tänker efter... efteråt.
- The Nomads är Sveriges mest överskattade band, menade han, innan han förstod vem Hasse Östlund var, och ångrade sig och raderade sitt inlägg. I min värld får alla tycka (nästan) vad de vill när det gäller musik, men hur något som funnits i 31 år utan att ha fått något gratis än mindre rönt någon större massmedial uppmärksamhet, kan kallas överskattat övergår mitt förstånd. På min karta är Kent i viss mån överskattade och jag menar istället att the Nomads tillsammans med Union Carbide Productions är de två svenska band som betytt mest utan att (i Sverige) fått den cred de verkligen förtjänar. Utan the Nomads sannolikt varken the Hellacopters eller the Hives m.fl.
Att många internationella namn tycker som jag, vittnar inte minst bandets 20-årskalas i Hultsfred om. Året var 2001 då idel rock n’ roll-adel tog sig från bland annat staterna och Australien till Smålands djupa skogar för att hylla 20-åringen. MC5’s "Kick Out The Jams" blev kvällens avslutningslåt och den laguppställning som delade scenen tillsammans med the Nomads har knappast skådats i Sverige varken förr eller senare. Eller vad sägs om Wayne Kramer, (MC5), Handsome Dick Manitoba/Ross the boss (Dictators), Chips Kiesbye (Sator), Jello Biafra (Dead Kennedys), Chris Bailey (the Saints) och Nicke Andersson (the Hellacopters m.fl.)?
Spelningen är, tillsammans med Roky Ericksons spelning 2007 och Turbonegros återförening på Hanks 30-årsdag, det absolut bästa jag upplevt i Hultsfred.
Ett annat kärt minne jag har av the Nomads är när jag 2007 arbetade i södra Spanien och upptäckte att de skulle uppträda på en garagerockfestival i norra landsändan. Enda frågetecknet för att åka de 60 milen (enkel resa) var avsaknaden av förköpsbiljetter.
- Vi sätter upp dig på gästlista så det är inga problem, svarade sångaren Nix när jag kom i kontakt med honom några dagar före spelningen. Efter långkörningen blev det en riktigt rolig kväll tillsammans med bandet i bergsbyn Granuja.
Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag sett bandet live men jag vet att det redan inför Rolling Records 10-årskalas (2002) diskuterades att försöka få till en ö-spelning med bandet. Nu har det då äntligen blivit dags för Hasse Östlund, Nix Vahlberg, Björne Fröberg och Jocke Ericson (keyboardisten Henrik "Duke of Honk" Widen, (Diamond Dogs) medverkar kvällen till ära) med sitt alldeles nysläppta album "Solna" i bagaget att göra sin första gotlandsspelning på drygt 20 år.
Trippeln
Farsans egenodlade sparris
Vespapremiären är avklarad och snart ska Amazonen luftas
Levon Helm-hyllningarna