Försommartorkan, det gotlÀndska Äterkommande gisslet, hade infunnit sig. VÀderleksutsikterna var gynnsamma, men vÀdret blev ÀndÄ det motsatta i verkligheten. En millimeter regn hade uppmÀtts pÄ Stora Karlsö nÀr GotlÀnningen ringde runt och kollade lÀget.
Hos Nils DahlbÀck pÄ Ihre gÄrd i Hangvar hade man fÄtt fem mm regn sedan sÄdden, ÀndÄ tyckte DahlbÀck att grödorna sÄg hyfsade ut trots att man behövde regn.
Konrad Olofsson, VÀsterbjÀrs i Gothem misstÀnkte att de tvÄ nÀrmaste veckorna kom att bli kritiska i fall det inte kom regn. I Gothems Äns dalgÄng klarade sig sÀden Ànnu mycket bra och klövern som man nu slog var fin men pÄ torrare jordar var det vÀrre. Betorna pÄ Lina myr klarade sig Ànnu utan regn.
Skapligt i torkan klarade sig ocksÄ de lÀgre jordarna vid Sven Olsson, LÄngmyre i Hamra. PÄ de högre belÀgna jordarna torkade dock bÄde hö och betor.
Alla som GotlÀnningen var i kontakt med lÀngtade dock efter en rejÀl rotblöta. Men försommartorkan var ett gissel som Äterkom varje Är och 1957 var inget undantag.
Annat var det i södra Europa dÀr det oroliga vÀdret ingav farhÄgor. Extrema vÀderleksförhÄllanden rÄdde, kvicksilvret bara steg och steg i termometrarna. Paris, Norditalien och Schweiz hemsöktes av vÄldsamma skyfall. PÄ Sicilien uppmÀttes 39 grader medan regnat vrÀkte ner och i Paris rÄdde under fyra timmar oavbrutet skyfall. Hus spolades bort och nya floder uppstod. I Schweiz regnade det och Äskade flera dagar i streck. Men hÀr hemma var det torrt.
&#F075;VEM VAR WILHELMINA SKOGH? Jo, det var en mycket framgÄngsrik och kÀnd gotlÀndska, född 1849, död 1926. Hon drev med stor framgÄng hotellrörelser i landsorten.1890 blev hon chef för Grand hotell i Stockholm. Hon lÀt bygga Foresta pÄ Lidingö som privatbostad och som sÄ smÄningom ocksÄ blev hotell.
GotlÀnningen som för femtio Är sedan hade en spalt som hette "För femtio Är sedan" skriver i juni 1957 att den kÀnda Wilhelmina Skogh, den mÀrkliga gotlÀndskan kom till sin fosterö för nÄgra dagar och bland annat besökte sin födelsesocken Rute.
DÀrvid inbjöd hon nÄgra av barnen i Rute folkskola att tillsammans med sin lÀrarinna göra ett besök i Dalarna pÄ hennes bekostnad.
&#F075;NS - manskören Nio sÄngare - fanns i Visby redan för hundra Är sedan. 1957 hade de utökats tillfÀlligt till tolv och en junimorgon pÄbörjade de en sÄngarresa Gotland runt med Ängaren Klintehamn. Starten blev dock inte sÄ lyckad, det regnade och blÄste sydlig storm. Klintehamn var första anhalten och nÀr bÄten anlÀnde dit var de flesta sÄngarna sjösjuka, munterheten steg inte nÀmnvÀrt eftersom det hÀllregnade i Klinte.
Det kom bara trettio personer till konserten, mycket beroende pÄ att det pÄgick konfirmation i kyrkan.
FortsĂ€ttningen blev dock bĂ€ttre trots att det ogunstliga vĂ€dret fortsatte, men publiken mötte upp. SĂ€rskilt vĂ€lbesökta var konserterna i Ăja och FĂ„rösund. SĂ„ngarresan bedömdes som bĂ„de framgĂ„ngs- och Ă€rorik för NS-arna.
&#F075;MAN HADE NU FATTAT ett beslut att norra Gotlands kronikerhem skulle byggas i FÄrösund. Det hade rÄtt stor diskussion om platsen och Johan Ahlsten, Erik Forslund och Arthur Nilsson hade helst sett att frÄgan blivit uppskjuten. Ett tag sÄg det ut att bli LÀrbro, men nu verkade FÄrösund avgÄ med segern. GotlÀnningen ville inte lÀgga sig i den debatten, men publicerade ÀndÄ en mycket vacker bild i naturskön omgivning frÄn TingstÀde.
&#F075;FREDAGEN DEN 28 JUNI fyllde Mathilda Olofsson, BÄtels i Lojsta femtio Är. Hon var det moderna förenings-Gotlands mest framgÄngsrika kvinna, aktiv inom bondeförbundet frÄn unga Är och hon var med om att bygga upp SLU-rörelsen pÄ ön.
Framför allt var den gotlÀndska SLKF- rörelsen intimt förknippad med Mathilda Olofssons namn.
Mathilda Olofsson var en föregÄngskvinna inom politiken. Hon hade det inte lÀtt med "gubbarna" som var vÀldigt skeptiska mot kvinnor i politiska sammanhang. Men Mathilda var en kÀmpe och hon fick slita hÄrt.
Hon blev ordförande i det 1944 nystartade SLKF-distriktet.
MÄnga skakade pÄ huvudet och spÄdde snar upplösning av det nystartade distriktet. Men de spÄdde fel, tvÀrtom ökade det i rekordfart.
Vid starten hade man 44 medlemmar, 1957 var antalet uppe i 1 200 medlemmar pÄ 54 avdelningar. Organisatören bakom allt detta arbete var Mathilda Olofsson, men inte bara dÄ det gÀllde det organisatöriska, hon tog ocksÄ del i arbete ute pÄ fÀltet.
Mathilda Olofsson var en duktig talare och organisatör och hon höll mÀngder av föredrag.
&#F075;BUTTLE 1100-talskyrka stod nu i tur att Äterinvigas MÄnga vackra mÄlningar hade Äter kommit i dagen med hjÀlp av konstnÀrerna Erik Olsson, Harald Norrby, VÄga Lindell och Arne Fransson. Den gamla orgellÀktaren som förut fyllt hela tornrummet hade tagits bort och bytts mot ett podium dÀr lÀktarskranket lÀmnats kvar.
Nytt golv av stenplattor hade lagts in och bÀnkarna hade gjorts bekvÀmare.