Har du alltid varit så musikintresserad är en fråga jag får emellanåt. Inte alls brukar jag svara för upp tills jag var ungefär 15 år gammal var det definitivt sport som gällde alla dagar i veckan. Givetvis fanns musiken där redan då men samtidigt som sportsändningarna började på radion/tv:n tryckte jag rent reflexmässigt ner stoppknappen på min kassettbandspelare.
Fram tills 10-årsåldern hade jag sopbilschaufför som drömyrket men efterhand blev det sportjournalist jag drömde om.
Förresten, stämmer fördomen om att idrottsutövarna själva inte begriper musik?
Ja, visst är det så! På deras topplistor trängs Dire Straits, Lundell, AC/DC, Phil Collins, Live, Kent och Winnerbäck med varandra. Inget fel i det men det här med att "titta utanför boxen" ligger inte riktigt för idrottarna.
Givetvis finns det undantag som exempelvis gillar Olle Ljungström, Band of Horses eller något mindre känt Hip Hop-kollektiv. En vän sa en gång att sport och musik visst hör ihop men aldrig tillsammans och det ligger en hel del i det.
Trots detta ska jag nu, enligt mitt helt egna synsätt, mixa sport och musik.
FC Barcelona - ingen annan artist än Bruce Springsteen kan jämföras med Barca. Alla gillar Bruca och alla gillar Barca. Givetvis ingen regel utan undantag. Nej, på mitt jobb finns det tre "fotbollskännare" som inte under några omständigheter kan förstå det fina med katalanernas skönspel.
West Ham United - påminner inte om något band utan här snackar vi om en hel genre. Mer 77-punk än så här blir det inte.
Leksands IF - hör så mycket ihop med hembränt, knätofs och färgglada träskor att vilket dansband som helst passar in hos de ständiga återtågarna.
Brynäs IF - lever på gamla meriter ungefär som Bryan Adams. Om han nu haft några..., meriter alltså.
Chelsea FC - fungerar som idolfabriken där varje lagdel tillverkas/formas för att passa in i maskineriet. Går inte det, köps det bara in en ny pusselbit. Ungefär hopsatt som Spice Girls.
Hammarby IF - hela klubben men främst fotbollssektionen andas så mycket nostalgiskt 50-tal och folkhemsidyll att det svårt att ta dem på allvar. Bajens vinst 2001 kan liknas vid faktumet att Finland vann melodifestivalen med Lordi. En gång är ingen gång.
Färjestad BK- påminner inte så lite om sekten Kiss. Ingen utomstående vet egentligen vad som försiggår bakom väggarna/sminket.
Liverpoool FC - Sir Elton John får bli de fd. mästarnas musikaliska motsvarighet. Har säkert varit bra men det var antagligen för väldigt l ä n g e sedan.
AIK - fräscha, snygga och ligger helt rätt i tiden. Ungefär som Foo Fighters .
Everton FC - ungefär som Stones. Har alltid funnits och även om det är långt mellan triumferna/de helgjutna plattorna kan de slå till med en FA-semi/göra en skön låt när man minst anar det.