"Sputnik" - första satellit i rymden
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hastigheten på 29 000 km i timmen var nödvändig för att satelliten skulle motstå jordens dragningskraft och kunna kretsa i en bana runt jorden, skrev Gotlänningen.
Lördagen den 4 november klockan 6.40 passerade den konstgjorda månen över Moskva men den mulna himlen gjorde att den inte kunde iakttas av någon. På andra håll hade den kunnat ses och i Amerika grämde man sig över att ha blivit slagna av ryssarna i den första etappen mot världsrymdens erövring.
I Gothem, Fårösund och Bäl kom rapporter från människor som sett den ryska satelliten på söndagskvällen. Man hade sett ett rött klot som liksom rullade fram över himlavalvet. Flera gotländska radiolyssnare rapporterade också att de fått in signaler från den ryska månen. Radioamatörer över hela jorden fick in signalerna. Arne Svensson i Gothem var en av de gotländska amatörena. Han hade tidigt på morgonen diskuterat med radioamatörer från USA och Nya Zeeland och fått tips om hur signalerna skulle uppfångas på vanlig kortvåg.
VID EN KOLL i tidningen 1957 av vad som hände på Gotland 50 år tidigare kan man läsa att den 1 november skulle det vara slut på all försäljning och utskänkning av brännvin och andra alkoholhaltiga drycker vid Burge gästgiveri i Levide. Änkefru Gustava Pettersson hade av kungen fått rättigheten att under sin livstid ha spritutskänkning, men nu hade hon avstått från från privilegiet.
Ett upplopp utbröt en lördagskväll i november 1907 på Adelsgatan. Det startade med en full kanalgrävare, som gjorde gatan osäker. Efter att ha han gått bärsärkargång ingrep två poliser som i avvaktan på förstärkning lyckades få omkull mannen på gatan. Han gjorde våldsamt motstånd och det samlades ett hundratal nyfikna åskådare, mer eller mindre halvfulla.
Åskådarna överöste poliserna med skällsord och svordomar, trafiken avstängdes, svordomarna tilltog och poliserna var till sist tvungna att föra in den gripne på närmsta gård vilken tillhörde Th Petterssons konditori (sedermera Konsumbutik) för att där låna häst och vagn och "föra bärsärken till polisstationen". När han skulle placeras på vagnen gav han upp riktiga vilddjurstjut vilket gjorde att folkhopen på gatan trodde att han misshandlades av polisen. Det blev ett förfärligt väsen, varvid särskilt en full och storväxt utmärkte sig och ropade "slå in porten" och "befria martyren". Så småningom lyckades man också slå in porten och folkhögen vällde in på gården under allmänt oväsen.
"Men i rättan tid uppträdde då stadsfiskal W Rémen i ämbetsdräkt på platsen och bjöd massan skingra sig vid äventyr av laga åtgärder. Inför denna myndighet började även de värsta bråkmakarna lugna sig. Den gripne kanalarbetaren lades på vagnen och denna kördes snart ut på Adelsgatan och ner i Berggränd. Den anhållnes stallbröder och andra närvarande skyndade efter men gränden avspärrades av tvenne konstaplar och folkhopen skingrades så småningom."
1907 fanns inte Finntrappan, men däremot Finnbacken. I en motion till stadsfullmäktige krävde folkskollärare Gerdén att få en trappa i backen bland annat för att backen var hal och farlig på vintern. Men det blev nej. Huvudgatorna nere i stan gick före. Finnbacken var inte sämre än att den dög som den var.
Redan 1907 spelades Shakespeare i Visby. Dt var ett teatersällskap från Oskarshamn som uppförde bland annat "Hamlet" och "Othello".
HÖSTEN 1957 var en debattrik tid på Gotland. I oktober skulle Sverige folkomrösta om ATP-frågan och inför omröstningen gick debattens vågor höga. De tre gotländska kampanjledarna var riksdagsman Georg Pettersson för linje 1 som var socialdemokraternas och LO:s, riksdagsman Nils Franzén för centerpartiets (bondeförbundet bytte namn samma år) linje 2 och Johan Ahlsten för linje 3 som var högerpartiets, folkpartiets och näringslivets.
Slutdebatten hölls i Havdhems bygdegård som var mer än fullsatt och pågick i dryga tre timmar. Samtalsledare var Eric Carlsson, Silte.
Inget speciellt framkom från någondera sidan, utan det mesta hade tröskats fram under de debatter som föregått slutdebatten, skrev Gotlänningen.
Nils Franzén var förste talare och han framhöll bland annat att det var säkrast att rösta på tvåan eftersom man erbjöd en värdebeständig tilläggspension åt alla medborgare på 3 000 kronor. 1:an och 3:an tror på en produktionsökning av stora mått, men mycket talar mot en sådan utveckling, sade Franzén.
Johan Ahlsten utnyttjade en svart tavla där han använde många siffror för att visa hur orättvist 1:ans fördelningssystem var mot bönder och arbetare. Däremot gynnades direktörer även om de inte betalat in mer totalt än arbetaren. Var detta rättvist, undrade Ahlsten.
Georg Pettersson trodde inte på några personligt frivilligt enligt 2:an, eller kollektivt tecknade försäkringar enligt 3:an utan såg som enda möjlighet att få en lagstadgad tilläggspension åt alla löntagare.
Nils Franzén ansåg att 1:an konserverade och utvecklade de orättvisor som för närvarande fanns på pensionsområdet. Han ansåg också att 3:an inte på något sätt hade med frihet för den enskilde medborgaren att göra och han tyckte därför att en frihetstänkande person som Johan Ahlsten inte hade med 3:an att göra utan rätterligen borde höra hemma i 2:an.
Nils Franzén kallade 1:an för tvångssparande, ansåg att det var orättvist och delade in svenska folket i två grupper, löntagare och andra.
Georg Pettersson medgav direkt att 1:ans linje innebar ett tvångssparande och angrep 3:ans frivillighet och påvisade att någon enskild bestämmanderätt inte kunde förekomma inom den linjens förslag. Nils Franzén framhöll att 1:ans och 3:an var mycket lika varandra och Johan Ahlsten lät undslippa en ironisk suck: "Varken Georg eller jag kan uppvisa ett så fint pensionssystem som 2:an".
PÅ GOTLAND fick linje 2 flest röster. På riksplanet blev linje 1 störst men linjerna 2 och 3 som båda var emot lagfäst tilläggspension fick tillsammans fler röster. Gotlänningen konstaterade att frågan om lagfäst tilläggspension därmed torde ha fallit.
Men ett och ett halvt år senare beslutade riksdagen med en rösts övervikt att införa den allmänna tilläggspensionen ATP. Koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet sprack kort efter folkomröstningen. Socialdemokraterna satt kvar i regeringsställning och utlyste nyval sommaren 1958. Valresultatet gav ett dödläge med 115 mandat för vardera blocket i andra kammaren men vid riksdagens omröstning om ATP valde en folkpartisten att röstat med socialdemokraterna.