Skitsnack, släng mig i väggen!
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Visserligen hotar väderrapporten med tilltagande vindar mot kvällen, men jag chansar. Lyfter ner två nät, ett för lax och ett för strömming, från krokarna på norrväggen till bastun där de hängt alldeles för länge. Den eviga blåstens fel.
Kränger på vadarbyxorna och ringlar ut näten på drygt meterdjupt vatten. Morgonen är så där andlöst vacker och fridfull som den bara kan bli där land möter hav. Det enda som stör idyllen är en koloni skarvar som sitter på stenar alldeles i närheten. Som gamar. Jag måste ta upp näten innan det ljusnar i morgon, för annars har skarven tagit varenda strömming och gjort väldiga hål i näten. Varför måste dessa fula bestar vara fridlysta, det finns ju massor av dem? Och om någon av dem trasslar in sig i näten och drunknar, kan jag då bli åtalad?
I övrigt är den här dagen, lördag, vikt för VM-kvalet mot Danmark.
Förmiddag: Vånda, otålighet.
Tidig eftermiddag: Vånda, frustration över klockans seghet.
Sen eftermiddag: Vånda, påklädning, blågul tröja och blågul hemstickad (dotterns) mössa.
Tidig kväll: Vånda, cykeltransport till Fiket med blågul plasttrumpet i handen, huligansamling, tipstävling (3-1 till Sverige 1-0 i halvtid).
Sen kväll: Vånda, match, tut i trumpeten, frustration, glädjefnatt eller djupaste förtvivlan.
Riktigt sen kväll: Cykelfärd hem med trumpetstötar och sång, eller total tystnad och självmordstankar.
Men fotboll är ju trots allt bara en lek.
Skitsnack, släng mig i väggen!
Ett vykort i min brevlåda. Avsändare är en person i Visby, men förmodligen är det ett påhittat namn för jag hittar det inte i telefonkatalogen. Ett pinsamt dåligt skämt med hänsyftning till att jag har två bisamhällen, eller ett försök av jävlas?
Text: Hej! Vad säger dina anhöriga om att du förmodligen är bisexuell? Vi är flera som undrar.
Med vänlig hälsning Tomas Roslund, Wisby.
Är man i Hemse i minst en timme stöter man alltid ihop med Berra Green, en av samhällets stora profiler. Inte minst inom idrotten.
Naturligtvis var han på torgdagen i Hemse i onsdags och borta vid GT:s och GA:s marknadsstånd blev det mycket snack med oss tidningsfolk. Och Berra öste på i vanlig stil. Dagens sportjournalister är bara skit, annat var det på Age Frankings och Lassemans tid. Ingenting på sportsidorna är bra nu, ansåg han. Jag sa att han låter precis som min 96-årige far, som dock äntligen har börjat inse att dagens svenska fotbollslandslag faktiskt är bättre än landslaget som vann OS-guld 1948. Det är jag inte helt säker på att Berra håller med om.
Och mina krönikor tycker han är alldeles för snälla och menlösa. Skit med andra ord. Och kanske bör jag skärpa mig på den fronten, det gäller bara att hitta på något att skriva elakt om.
Berra, du har blivit en jädrans gnällspik på äldre dar!
Bättre så?
Så enkelt, så självklart.
Leif Pettersson på Torgkassen i Visby skänker varje vecka fyra kassar charkuterier till de hemlösa på Birkagården. Det är mat med datumstämpel och som snart måste bort från hyllorna. Det slängs så oerhört mycket mat så att man skäms. Jag brukar själv köpa nästan-för-sen-mat-till-halva-priset i vår affär. Inte för att jag inte har råd att köpa mat till fullpris, utan för, just det, skamkänslans skull.
Och sjuk av den har jag aldrig blivit.
Hoppas nu bara inte att någon nitisk myndighet hittar något omoraliskt eller hälsovådligt i Leifs goda gärning.
Adoption.
Ung tupp med fördelaktigt utseende önskar komma till ett nytt hem.
Intressen: Tjusiga hönor, bra mat, utomhuspromenader, någorlunda rävfritt och allt som gör livet glatt.
Önskas inte: Annan tupp än typ Pekka.
Svar till "Fortsatt tuppliv eller nackning?".
Med min gulblå trumpet i handen lämnar jag Fiket denna tragiska lördagskväll för att cykla hem. Utanför står en dystert mumlande grupp och jag hör någon säga att "livet går vidare!"
Men det är just det det inte gör. Kanske om någon dag, någon vecka, men inte just nu.
Definitivt inte nu.
Fast redan nästa morgon, söndag, känns det lite bättre.
Innan det har riktigt ljusnat åker jag ut till fiskeplatsen för att ta upp mina två nät. Skarvkolonin sitter kvar på sina stenar. Jag befarar det värsta och funderar på att skaffa jaktgevär och idka tjuvjakt på dem. Men skarvarna har ännu inte hunnit ödelägga någonting, kanske har de dåligt mörkerseende. En laxöring, en abborre, tio flundror och sjuttiotvå strömmingar. Inte dåligt!
Och kanske lyckas Malta spela oavgjort mot Portugal på onsdag!