Ny bil när lampan går sönder?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På de övriga kräftskalen ska jag koka soppa och sen ska jag gå och rösta i kyrkovalet.
Jag tänker rösta på Peder Fohlin i Fole.
Redan tidigt den här morgonen, vid sjutiden, aktiveras den irriterande delen av mitt adrenalin.
Orsaken är Geabs bredband som än en gång inte fungerar.
Administratör av bredbandet är Ephone, ett företag i Stockholm. Tidigare hade ett företag i södra Sverige hand om bredbandet, men det var ett företag av det skurkaktiga slaget, så Geab bytte till Ephone. Som lovade att nu skulle allting bli så bra, så bra.
Ephone har ett telefonnummer man ska ringa när det blir något fel. Och jag ringer och ringer och ringer och ringer igen... Nu är klockan fem i tio och det har tutat upptaget hela tiden. Ingen röst har kommit in och sagt något, det bara tutar.
Jag har flera gånger funderat på att byta bredband till Telia, men det är inte så lätt för då måste jag väl också byta mejladress? Och det blir ju krångligt nu när adressen till och med finns på min bil.
Men ändå, något måste ju göras.
I någon mån dämpas min irritation av ett tidigt morgonbad. Det är en helt ljuvlig morgon med solsken och spegelblankt vatten och en badtemperatur på 15-16 grader.
I viken ser jag två båtar som är ute på fiske. Avundsjukt tittar jag på dem, för där ute skulle jag också vilja vara en morgon som den här. Men min eka är för otät för sådana utflykter. Någonstans läcker den, men jag vet inte var.
Min nakna kropp torkar i solskenet och jag känner mig lite bättre till mods när jag kommer hem igen. Hos Ephone tutar det dock fortfarande upptaget.
I egenskap av hönsägare hade jag planerat att göra hönan Hildur till verkställande direktör (vd) i hönsgården.
Det är ordning och reda med Hildur och hon vet vad som krävs för att leda den här ostrukturellt flaxande, kacklande, sprättande hönsgården in i framtiden. Pekka har i egenskap av tupp säkert gjort så gott han kunnat, men någon riktig ledargestalt är han inte. En despot kallar till och med en av hönorna, som vill vara anonym, honom.
Jag talade med Hildur redan i våras och hon tackade omedelbart ja till erbjudandet. Döm därför om min förvåning när jag nu får veta att hela hönsflocken (utom Hildur) utsett Pekka till vd. Hildur har istället erbjudits tjänsten som administratör av hönsgårdens hemsida på internet, vilket hon dock avböjt.
- Det säger ju sig självt att man inte kan ha en höna som högsta tupp i en hönsgård, kommenterar Pekka.
Mitt beslut att byta från Swedbank till Handelsbanken har resulterat i en del kommentarer. Flera personer säger att de också funderat på att byta av samma anledning som jag, bankens höga bonusar och deras minst sagt tvivelaktiga affärer i Baltikum.
Ingrid Rosenberg i Slite skriver i ett mejl:
Det har jag länge tänkt göra eftersom man i Swedbank är/var alldeles för frikostig med utlåning och bonusar. Dock har jag ännu inte tagit steget och det beror i första hand på att vi i Slite har Swedbankkontor och de har en alldeles förträfflig och serviceminded personal som är till gagn både för mig och övriga ortsbor.
Ja, det förstår jag, för även jag tvekade innan jag bestämde mig. Personalen på Swedbanks kontor i Hemse är alldeles förträfflig, så det är inte dem jag har tröttnat på.
Och Sören Utas i Eskelhem skriver:
Läste att du har bytt bank, men har du tänkt på att det finns fristående sparbanker på Gotland, till exempel Sparbanken Gotland som har nästan samma utbud som Handelsbanken. Man behöver inte besöka kontoren så ofta, det mesta fixar man hemifrån.
Ja, det är lätt att glömma bort de små lokala bankerna. Sparbanken Gotland har kontor i Eskelhem och Stånga, Sparbanken Gute finns i Alskog, Dalhem, Garda och Kräklingbo och Närs Sparbank i När. Dessutom har Länsförsäkringar bankverksamhet i Visby och Hemse.
Så om Handelsbanken inte sköter sig byter jag bank en gång till och då blir det till någon av de här mindre.
Vår sju deciliter stora ståltermos av märket Stabilo Therm har kapsejsat. Skruvpluggen av plast fungerar inte.
Nu när säsongen för varma drycker vid uflykter i skog och mark just inletts, är detta naturligtvis snudd på katastrof. Uppsöker därför termosföretagets hemsida på internet för att inhandla en ny plugg. Hittar ingen. I samband med ett besök i Hemse får jag i järnaffären veta att lösa plastpluggar inte finns att köpa. Blir därför tvungen att köpa en helt ny ståltermos, med plastplugg, för 329 kronor.
Snart är nog den dag här när jag tvingas köpa en ny bli när en glödlampa går sönder.
Klockan 10.35 svarar äntligen en mänsklig röst hos Ephone. Visserligen inspelad, men dock en röst som säger att det är många som ringer och att jag därför placerats i kö.
Medan jag sitter i denna kö börjar plötsligt bredbandet och internet fungera igen. Och jag reagerar som jag gjort så många gånger tidigare:
En chans till Ephone och Geab! Men bara en.