Nu har vi ren el i vårt hus
Odreglig tup ges bårt! foto: Bernt Nilsson
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vårt nya vindkraftverk.
På plats kom det för drygt en vecka sedan, men nu i helgen blev det också inkopplat.
Propellern snurrar och levererar nu helt ren elektricitet i den cirka tio sekundmeter sydvästliga vinden.
Nu återstår bara själva invigningen, men ännu har inte öns ledande vindkraftsmotståndare Bror Lindahl och Nils Ronquist svarat på min inbjudan.
Utan dem blir invigningen inte lika pampig.
Onödiga ord i språket har jag tidigare skrivit en del om. Mest har det handlat om det allt vanligare och irriterande "uppandet". Öppna upp, starta upp, planera upp, förstärka upp och flera andra märkliga "uppar". Min absoluta "favoritupp" är den här: Minska upp!
Men det finns också nya ord och uttryck som jag gillar. Till exempel framöverväder, som Mari Winarve på Radion för några år sen sa om vädret de närmast följande dagarna.
Nyligen hörde jag ett helt nytt uttryck för "lite", eller rättare sagt för något som är mindre än lite. En kvinna i ett fikasällskap blev tillfrågad om hon ville ha mera kaffe.
- Ja tack, men jätteväldigt lite!
Det börjar regna och folk på väg från stranden spänner upp sina paraplyer och skyndar på stegen. Men varförvarförvarför är alltid paraplyer så förtvivlat små? De räcker ju inte till mer än knappt en och en halv människa.
Själv äger jag inget paraply, men min hustru gör det. När vi någon gång är ute i gemensamt regnväder är det jag som får manövrera detta paraply, eftersom jag är längst. Vi paraplybärande män fäller ut paraplyet och håller det så att kvinnorna helt skyddas. Torra och lyckliga går de där och tycker det är mysigt med promenader i regn, medan vi män, lodrätt sett, endast håller oss torra till hälften. Och vad är det för glädje med det?
Varför ger vi istället inte kvinnorna hela paraplyet, då slipper vi i alla fall bära det?
En av de stekheta dagarna nyligen träffade jag Hans Klintbom på Östercentrum i Visby. I vimlet av lättklädda människor kom förre kommunalrådet gående klädd i mörk kostym, skjorta och slips. Han anade förmodligen min förvåning och svarade direkt:
- Jag är vigselförrättare i dag. Tjugosex vigslar, jag har klarat av fyra!
Sen skyndade han vidare.
Några dagar senare, dagen efter 8 juli, läser jag i tidningen att den dagen (080808) har det varit rekord i antalet vigslar på Gotland. 22 stycken. Men Klintbom då och hans 26 vigslar på en dag! Jag måste ha hört fel. Förmodligen sa han sex.
Fredagen 080808 firades lite överallt i världen, inte minst i Kina. Där anses just den åttonde i åttonde vara en särskild lyckodag och i år, 2008, blev dagen särskilt betydelsefull. Siffran åtta, ba, rimmar på fa, som associerar på rikedom och anses därmed lyckobringande. Så att den olympiska elden tändes den åttonde i åttonde år nollåtta klockan noll åtta noll åtta på kvällen var naturligtvis ingen tillfällighet.
Den 8:e augusti i fjol, ett år innan OS-invigningen, gifte sig 3 390 par bara i Peking. Många av dem hade köat hela natten utanför äktenskapsbyrån.
Men i det nya Kina ökar antalet skilsmässor mer än vigslar. I fjol ökade de med 18,2 procent till 1,4 miljoner stycken. 1980 var det knappt 350 000 par som skilde sig. En av orsakerna till den kraftiga ökningen anses vara arbetslivet långt hemifrån. Många tvingas nu söka jobb så långt bort att de bara kommer hem till familjen en gång om året.
Dessutom har det blivit lättare att skilja sig än tidigare. Sedan 2003 tar proceduren bara en dag och kostar mindre än tio kronor. Förr måste gifta par ha tillstånd från arbetsgivare och kommittén där de bodde för att kunna skiljas.
Tuppen Pekka kommer med en spretigt skriven lapp, eller som han utrycker det, "en humanitär bulletin".
- Klistra in den bland det där dravlet du skriver på måndagarna! säger han och går där ifrån innan jag hinner protestera.
Så här lyder "bulletinen" ordagrant, inklusive alla stavfel:
Ung malig och odreglig tup pasar inte här. Ges bårt til den såm betalar minst.
Ja, det har blivit allt tydligare att Pekka och de båda ungtupparna, allt eftersom deras kammar vuxit, fått allt svårare att komma överens. Den ene tuppen har nu flyttat till en strömmingsförsäljare i Hamra, men den andre går fortfarande kvar här och muckar gräl med Pekka.
Så: Ung ståtlig tupp söker nytt hem!
Och vindkraftverket det snurrar och snurrar.