Jag blev ombedd att hålla ett tal.
Att hålla tal är inte någon paradgren direkt, men nu var det lite speciellt för det var Västerhejde hembygdsförening som frågade och det var nationaldag och väldigt hedrande och fint.
Sådant tackar man inte nej till.
Jag fick frågan i höstas och har varit mer eller mindre nervös sedan dess men jag tog på mig finkläderna och gick dit med familj och allt och jag hade övat hemma, det hade jag, men när jag stod där och det plötsligt blev skarpt läge och alla tittade förväntansfullt på mig... jag tyckte att jag började bra men sedan glömde jag något och blev tvungen att kolla i pappret och jag hittade inte rätt rad direkt och precis då bestämde mikrofonjäveln sig för att sluta fungera och glöm inte att allt var väldigt högtidligt på alla sätt och vis och då önskade jag att jag hade haft bara lite, lite mer scenvana.
Men det blev ett tal till slut. Det gick ganska bra trots allt, även om jag hade tänkt vara lite bättre och roligare. Men så är det alltid. Dagen innan en fotbollsmatch är jag Zlatan innan jag somnar. Dagen innan ett tal är jag David Letterman fast på svenska. Sedan blir det som det blir.
Mamma var där också och hon var mer nervös än jag för jag tror inte hon hörde så mycket av talet om jag ska vara ärlig men å andra sidan har hon nog fått det refererat för sig av alla mostrar och morbröder som också fanns på plats.
Det var kanske tur att medelåldern inte var lägre för då hade detta legat på youtube, men vid den här typen av evenemang är folk som gillar att direktsända med smarta telefoner underrepresenterade.
Talet blev inte oväntat en hyllning till Västerhejde. Ett tacksamt ämne eftersom Västerhejde på fullaste allvar är en helt fantastisk socken. Jag vet det för jag bor här. Men jag hade tyckt det ändå om jag bott någon annanstans.
Västerhejde växer. Västerhejde har barnfamiljer. Det finns en bra idrottsförening i IFK Visby som dessutom samarbetar med vår fina skola (som regionen lovat att satsa på och glöm nu inte det kära region). Det finns affär med post, massor av fina företag, ett sommarland med Villa Villekulla, jordbruk, restauranger och på fullaste allvar en nyöppnad pizzeria.
Med pizza kommer civilisationen. Finns det pizza blir ett ställe uppgraderat från by till samhälle direkt, har jag hört. Pizza förvandlar vita fläckar på kartan till... pizza. Eller något. Ni fattar. Pizza är bra skit kort sagt, jag ska skriva en hel krönika om denna svenska nationalrätt vid tillfälle.
Förskolorna, nämnde jag dem? De är grymma. Mina barn går på den bästa. Inte glömma hembygdsföreningen heller, och Högklint och Fridhem där vi bor med sitt vattenfall och sin strand.
Västerhejde är årets socken alla år om ni frågar mig.
Jag kan vara något partisk här, men ni må förlåta mig för den saken.
Flytta hit väl. Det finns plats för dig också. Kan du tänka dig att bo öster om Högklintsvägen (där nästan alla bor) så är tomterna inte så förskräckligt dyra.
Välkommen!
Veckans lista. Fotbolls-EM och som svensk vill jag bara gräva ned mig. Fem fel i det svenska landslaget.
1) Mikael Lustig. Hur svårt är det att hålla en stolpe vid en hörna? Hans mamma hade gjort det bättre.
2) Kycklingen som John Guidetti åt och som tillsammans med...
3) ...Johan Elmanders skada gjorde att...
4) ...Markus Rosenberg den sopan fick spela från start.
5) Ola Toivonen som är så anonym att han borde kallas för NN.