18 november
Vad gör väl det att Sverige förlorar mot Portugal i VM-kvalet? Fotboll är ju inte allt, jorden går inte under för det.
Äh, släng mig i väggen!
–
I slutet av den här veckan inleds den långa raden av julmarknader runt om på ön. Först är som vanligt Hushållningssällskapets marknad fredag-söndag. Alldeles för tidigt enligt min mening, för jag tillhör den människospillra (gamlingarna) som tycker att det numera inte är någon ordning på våra traditioner. Fastan och julen är värst. De stora varuhusen plockar fram julsaker redan i oktober och för några dagar sedan såg jag en affär som sålde semlor!
Vi julnostalgiker har svårt att komma i rätt stämning innan första advent. Det är först då våra rynkiga kinder börjar få en svag skiftning av rött och i våra närsynta ögon kan anas skärvor av förväntansfullt glitter. I smyg öppnar jag luckor på en gratisutdelad adventskalender och dagarna fram till julafton går fortfarande mycket saktare än alla andra dagar. Det känns ibland nästan som förr.
Nostalgi, eller kanske är det glöggen?
–
I ett matprogram i radion hör jag en svensktalande engelsman säga ungefär så här:
-Jag vet inget annat land än Sverige, där man är så oerhört intresserade av matlagning och olika bantningsmetoder. Sverige är definitivt ett land med ätstörning!
--
Hönshusets veckoblad Hönshusets Veckoblad har även i år beslutat anordna en stjärngossetävling. Men med nya regler.
-Så att det går rätt till, förklarar tuppen Pekka, veckobladets chefredaktör, reporter, annonschef och tidningsbud. Det gjorde det inte förra året, anser han. Gick rätt till alltså.
I ett pressmeddelande skriver han bland annat:
Tidningens vanheder får inte förflackas och dras i en korrupt långbänk en gång till!”.
Vad han egentligen menar är svårt att säga, men känt är att Pekka var mycket missnöjd med fjolårets omröstning, som resulterade i att en fasantupp blev stjärngosse vid hönshusets högtidliga Luciafirande.
Pekka hade nominerat sig själv men fick bara en röst, sin egen, medan samtliga hönor röstade på fasantuppen.
Med stöd av hönshusets fasanfientliga parti Tuppdemokraterna (Pekka är partiledare, partisekreterare, partistrateg och talskrivare) har stadgarna för deltagande i årets tävling ändrats enligt följande:
Med tupp menas tupp med fast bostad (t ex hönshus). Kringflaxande tuppar av okänd härkomst har inget med våra stolta inhemska traditioner att göra. Blott ett lokalt hederligt hönshus äkta stjärngossetuppar har!
–
På tal om traditioner. En av mina personliga favoriter heter Erik. Larsson i efternamn och ”Domerarven” som smeknamn.
Envis som synden. Han använder visserligen skruvdragare och andra moderna tekniska hjälpmedel när han arbetar, men han håller ändå benhårt på det gamla. Inget fusk. Han jobbar från tidigt till sent med uppehåll på ”klucku tei”, middagsrast mitt på dan och ”otendag”.
Men att få honom att jobba på en söndag är stört intill omöjligt. Då är han ledig, då går han i kyrkan och då gör han bara sånt som han själv har lust med. Hur många i vår stressade tillvaro skulle klara av en gammaldags ”vilodag” en gång i veckan? Erik kan och jag har tänkt att jag kanske ska försöka.
När jag får tid.