Mitt livs första KÀrleksresa
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
För tvÄ Är sedan blev jag oplanerat gravid med en snygg ung man. En mÄnad innan dotterns födelse flyttade vi ihop och har sedan dess levt tillsammans, men inte VARIT tillsammans, hela tiden med planen att senare flytta isÀr.
I somras fick vi dock ta oss i kragen och inse att vÄrt stÀndiga uppflyttande av isÀr -flytten kanske berodde pÄ nÄgot. Kanske kÀrlek?
Vi blev ett par medan HÄkan Hellström sjöng sin allra vackraste sÄng under den magiska konserten i somras. Och nu har vi varit pÄ KÀrleksresa i Turkiet!
Första dagen pÄ KÀrleksresan vaknade vi i vÄr stenhÄrda hotellsÀng. Det var mulet.
Vi gick runt kvarteret en svÀng för att sedan ÄtervÀnda till hotellrummet, dÀr jag somnade som en stock och sov bort dagens soltimmar. NÀr jag vaknade var det mulet igen, men vi begav oss glada och positiva ner till stranden för ett första dopp! VÄgorna var skyhöga, men vi blev bara glada för det, för vÄgor Àr ju sÄ kul! JÀttekul var det, tills en jÀttevÄg slog omkull mig och skoningslöst kastade mig in emot stranden.
Bikinitrosorna flög ner runt knÀna och medan jag liggande, i panik försökte dra upp dem kom nÀsta vÄg bakom mig och sÄ en till pÄ det.
NÀr jag Àntligen kom upp var bikinin överfull med sten och sand. Det sÄg ut som att jag fÄtt bÄde c-kupa och pung. Jag hyperventilerade och skrattade samtidigt, i svÄr chock.
Svamlade om att "nu vet jag hur de hade det i tsunamin". Min kÀraste sa att man inte kan drunkna pÄ 2 dm djup, men jag lyssnade inte pÄ honom utan fortsatte sedan att berÀtta för alla andra gotlÀnningar pÄ hotellet, som ville höra, om min nÀradödenupplevelse. Innan min kÀraste somnade den kvÀllen hörde han mig viska:
- "Nu vet jag!"
- "Vad Àr det du vet?"
- "Nu vet jag hur de hade det pÄ Titanic!"
Jag badade i poolen resten av resan. Havet Àr numera min fiende.
VÄr BVC - "tant" fick tydligen agera ofrivilligt sprÄkrör för att uppmuntra trötta smÄbarnsförÀldrar att Äka pÄ semester. Riktigt sÄ menade jag ju inte att det skulle bli.
För naturligtvis vet alla att man helst inte ska lÀmna sina 1,5 Ärs barn sÄ lÀnge som en hel vecka. Samtidigt Àr det ju vÀldigt individuellt. VÄr BVC- "tant" kÀnner ju oss och vÄr dotter och kunde dÀrför sÀga Ät oss att Äka. Och det var faktiskt förvÄnande lÀtt att Äka ifrÄn.
Inte förrÀn under den fjÀrde natten började lÀngtan krypa sig pÄ riktigt ordentligt. Jag lÄg i sÀngen och fantiserade om ett stackars litet barn som grÀt förtvivlat och ropade MAMMABABBAMAMMABABBAMABA! VÄrt barn. LÄg i sÀngen och vred mig och hela kroppen bara skrek efter att fÄ hÄlla mitt lilla barn!
I verkligheten lÄg dottern och sov sött i spjÀlsÀngen, 12 timmar varje natt, hemma hos mormor. Dagliga rapporter informerade oss om glÀdjefnatt, lÄnga skogspromenader, lamm, hundar och lek med hennes tvÄ allra bÀsta kompisar, mina smÄkusiner Jonna och Elin. Jag tror vÄr dotter har haft det alldeles underbart under sin förÀldrafria vecka, men nog har hon saknat oss lite, det tror jag.
Vi köpte ett enormt, knallgrönt mjukisdjur Ät henne men fastnade dock inte, som vi hade fruktat, i tullen för Teletubbiesinnehav.
PÄ denna Resa av KÀrlek har jag lÀst och tÀnkt mÀnniskotankar istÀllet för bara mammatankar. Inget ont om mammatankar, men det Àr innerligt skönt att fÄ tÀnka klart sina egna tankar.
Jag har Àven lyssnat pÄ min egen musik ("Havet Àr djupt" har liksom tappat sin charm) och sÄ har jag vaknat bÄde en och sju morgnar utan att ha ont i magen.
En av de sista dagarna gick jag och lade 1700 kronor av vÄra familjepengar pÄ en tatuering som jag lÀnge önskat mig. "Man far spark si sjÀlv ei rövi u upp u rÀnn igen" stÄr det numera pÄ min rygg. EfterÄt spydde jag som jag inte har spytt sen jag hade min senaste fyllespya.
Det gör sÄ jÀvla ont att tatuera sig, ÀndÄ gjorde jag det för fjÀrde gÄngen.
Om resan har fyllt sitt syfte? Ja verkligen. För nu fick vi bevis för att vi faktiskt Àr skitkÀra i varann och har det jÀttefint tillsammans Àven utanför vardagen med barn och radhuspyssel och stress.
FörlÄt alla kÀnsliga öron, men jag Àr sÄ jÀvla jÀvla kÀr i honom! Och det allra bÀsta Àr att han Àr kÀr i mig ocksÄ!
Den dÀr snygga unga mannen som finskorna och tyskorna dreglade över dÀr nere i vÀrmen Àr bara min och han vill bara ha mig! Precis sÄ som jag Àr! Med hÀngröv och allt!
P.S. Och sÄ hÀlsningar till alla gotlÀndska, medelÄlders par som blev vÄra kompisar dÀr nere i vÀrmen! Coolare oldies fÄr man leta efter!