Jag sätter på Rolling stones i öronen när jag skriver detta för att få feeling. ”Sticky Fingers”-plattan, den med gylfen. För det är lite rock’n’roll i politiken så här års. Rock och sport, hela valrörelsen är som ett slutspel där allt haussas upp i media inför avgörandet, inför finalen.
Jag har just aldrig skrivit och politik och aldrig varit på någon valvaka förrän i söndags, men jag har varit utsänd reporter på några Melodifestivaler och det var ungefär samma sak. Eva Ny och Lena Ph, same same but different.
Vissa idrotter kallar sig vart fjärde års-sporter, som brottning och kanot och curling och skeet. Sporter som hamnar i fokus när det vankas olympiska spel.
Sören Holmberg är som en vart fjärde år-sport. Statsvetaren som sitter i tv och analyserar resultatet när siffrorna från landets valdistrikt trillar in.
I början var han mörk, nu är han grå, som jag själv. Åren har gått och går. Vilken klippa han är! Som en basist som håller ett stadigt groove. Men vad gör han de septembermånader då det inte är val? Han är som fluortanten som kom till klassrummen varannan vecka men däremellan inte hade något liv.
Under slutspel sitter tidigare motståndare, en gång bittra konkurrenter, intill varandra i tv-studion, spekulerar och kommenterar.
Under en av alla valvakor i tv såg jag Sahlin och Olofsson göra samma sak, som kompisar nu när tiden gått, när nuet ännu är nu men allra mest efteråt.
Det är vackert, tycker jag.
Ömsesidig respekt men fortfarande eld på andra sidan drömmarna.
Röstningen i sig är vi nutidsmänniskor vana vid. Farmen. Idol. Melodifestivalen. Allt i en tv nära dig. Men under valkväll och natt är spänningen på riktigt för att det kommer att påverka våra liv.
Därefter finns det riktiga vinnare och förlorare.
GT plåtade den tuffa trio som har makten på Gotland till tisdagens tidning.
Det var för Petra Jonsson som att fotografera ett skivomslag. Tre rockstjärnor i bandet Four More Years släntrande utanför rådhuset på Visborg, shouting and pointing. Svensson, Benzler och De Maecker. Ett nytt album klart att lanseras. Blir det gubbrock eller visa? Spikpiano?
I Expressen kallades Reinfeldt och Borg för just rockstjärnor, såg jag. Kanske det. Som Mick och Keith, inga likheter i övrigt. Ett radarpar. Stones kör ”Bitch” nu, förresten. Sjätte spåret.
Och när valdammet lagt sig minns vi några rejäla trumpetstötar men också en mångprocentig blues.
Magnus Ihreskog