Vad har ni för planer för sommaren då? är en fråga man får ganska ofta så här års. I år ska ni väl passa på att åka någonstans tillsammans hela familjen? Eller så ska väl du Mien se till att få lite kvalitativ egentid och utveckla dig själv? Bara vara du och koppla av? Det skulle du må gott av, säger den omtänksamme vännen som vet vad som är bäst för mig.
Vi är så dåliga på det där med semester i den här familjen. När man har deltidsjordbruk så vill man ju helst bara vara hemma och fixa med stängsel, lamm och ved när man väl blir ledig. Ibland får jag så dåligt samvete gentemot barnen att vi aldrig åker någonstans. Men om sanningen ska fram så kan jag inte heller riktigt koppla av och njuta borta då man har 300 lamm ute på bete hemma som behöver daglig tillsyn. Och om det kanske inte händer så ofta annars så kan man helt kallt räkna med att just det dygnet vi är på fastlandet rymmer baggarna och några ungdjur får diarré och så ska man sitta någonstans i Sverige och koppla av och njuta av egentid. Jag är absolut inte ledsen för att det är såhär, jag trivs med att vara ute i solen och jobba med djuren under semestern, men jag tycker det är jobbigt att hela tiden försvara mig.
Jodå, visst händer det att vi drar iväg hela familjen. Hemmansägaren tycker det är lagom att vara borta en natt, speciellt om han inte får ha den vita knähunden med sig, för annars får han svår hemlängtan. När vi är iväg på minisemester så blir det således två, oftast mycket intensiva dygn då allt ska hinnas med. Helst ska det också klippas lite lamm någonstans på vägen för man kan ju inte bara åka iväg för nöjes skull? Det känns lite ohändigt att åka iväg med bilen proppfull av illaluktande fårklippningsutrustning men å andra sidan så frestas man inte att göra några oplanerade inköp då bilen redan är fullpackad vid resans start. När jag kommer hem efter en sådan där tvådagarsresa arrangerad av Hemmansägaren med väldigt lite sömn på agendan så känns det som om jag har varit borta i flera veckor. Jag är alldeles jetlaggad och helt slut.
Förra sommaren insisterade Lilleman på att vi skulle åka till Legoland eftersom han hört att hans äldre syskon fått åka dit när de var små. Jag lyckades övertala syrran och hennes lille son att följa med:
– Det är så skönt att vara två vuxna för då kan vi turas om att köra, var ett argument som syrran köpte.
Jag är nästan aldrig magsjuk men just den här morgonen då vi ska köra till Danmark insjuknar jag i svåra plågor. Det går inte att ställa in resan för barnen hade blivit jättebesvikna så syrran och jag åker ändå. Syrran får köra alla de 70 milen själv medan hennes storasyster sitter nästan döende i sätet bredvid och barnen stimmar i baksätet.
Visst är Legoland fint och vi hade jätteroligt på det nybyggda vattenlandet som ligger intill. Men när jag frågar Lilleman häromdagen vad som var roligast med resan till Danmark så säger han utan att tveka:
– Det var när vi spelade kort i tältet på kvällarna!
Kanske behöver man inte ha så dåligt samvete för barnen ändå?