Det finns vissa saker jag gÀrna skjuter upp. TÀnker att jag kan göra nÄgon annan gÄng. Bilbesiktningen Àr en sÄdan grej. Jag tror jag skjuter upp det dels för att jag Àr rÀdd att vÄra fordon ska ha sÄ allvarliga fel att jag inte har rÄd att laga dem. Det Àr lite samma skrÀck som man har inför tandlÀkarbesök, att man inte ska ha rÄd att laga tÀnderna. Allt sÄdant hÀr obehagligt skjuter jag upp. Fast lite skÀrrad blev jag nÀr jag mÀrkte att vi hade körförbud pÄ bÄda bilarna till följd av mitt handlande. Följaktligen har jag den hÀr veckan varit pÄ Bilprovningen tvÄ gÄnger.
Bilbesiktning brukar vara vÀrsta företaget för oss. För att hinna innan jobbet brukar jag boka första tiden de har pÄ morgonen, det betyder avfÀrd frÄn HÀgsarve kvart i sex. Jo, med alla hastighetsbegrÀnsningar lÀngs med vÀstra vÀgen tar det numera en dryg timme att ta sig till stan. Men nu kan man i lugn och ro besiktiga bilen innan jobbet och man behöver inte Äka hemifrÄn i svinottan, för nu har det blivit bilbesiktning i StÄnga, hurra!
Det lÄter fÄnigt, jag vet, men det var vÀrsta upplevelsen att besiktiga bilen. Alla var sÄ glada, bilprovningspersonalen var glad och vi kunder var glada. I det lilla vÀntrummet i det gamla mejeriet i StÄnga rÄdde lyckostÀmning. Varje ny kund som öppnade dörren och kom in började spontant prata med oss andra:
- Naj, jo, men vad trevligt med Bilprovning i StÄnga!
Och sedan var samtalen igÄng. En man berÀttade:
- NÀr jag skulle boka tiden uppgav jag StÄnga som station. Du menar vÀl SpÄnga, sa telefonisten dÄ. Naj, jag menar StÄnga, sa jag. Och dÄ sa de att det inte fanns nÄgot som hette StÄnga men jag fick allt rÀtt jag, sa mannen och fnissade nöjt.
TyvÀrr fick jag igenom bÄde gamla hÀstslÀp och bilar, utan minsta anmÀrkning, sÄ nu kommer det att dröja ett helt Är tills jag fÄr Äka till Bilprovningen igen. Eller som besiktningskillen sa nÀr han lÀmnade över nycklarna till mig:
- Din bil kÀnner nog av att den Àr Àlskad för det gick utmÀrkt bra för den!
Hela mitt frusna glesbygdshjÀrta blev alldeles varmt av ett besök pÄ den nya stationen i StÄnga. Har ni inte varit dÀr sÄ Äk dit!
HjÀrtat tinade ocksÄ betÀnkligt dÄ jag Äkte pÄ invigning av det nya slakteriet GothemsgÄrden i Gothem hÀromdagen. SÄ mÄnga mÀnniskor, sÄ mycket glÀdje och sÄ mycket tillförsikt inför framtiden pÄ samma stÀlle.
Det Àr sÄ lÀtt att man som glesbygdsbo hamnar i en gnÀllspiral om man tittar pÄ allting som blir sÀmre hela tiden. Jag kom pÄ mig med att tÀnka, nÀr jag gick runt i det nya fina slakteriet i Gothem och sÄg alla glada mÀnniskor, hur viktigt det Àr att man inte bara fokuserar pÄ allt som Àr dÄligt. Att det faktiskt hÀnder bra saker ocksÄ.
Jag kan Àrligt skriva att jag har bÀvat inför Ärets lamning. Det enorma arbete som det innebÀr, alla sömnlösa nÀtter. Och sedan den dÄliga lönsamheten med avrÀkningspriser som ligger i princip lÀgst i hela EU.
Men studiebesöken i StÄnga och Gothem gav mig arbetslust tillbaka. Visst sjutton mÄste det bli bÀttre tider? Om man bara hÄller ut, klurar lite och jobbar pÄ lite till?