Teckningstävlingen där det gällde att göra bästa möjliga porträtt av Tecknar-Mickey är avgjord. Den klart bästa teckningen var inlämnad av sjukgymnasten Lissa Sigrén, dock utanför tävlan eftersom bara personal inom hemtjänsten fick delta. Hedersomnämnande till Åsa Wintland som så skickligt fångat katten Looben och till Carina Lindqvist som framställde föremålet snarlik Hoburgsgubben. Birgit Werkelin fick aldrig till sitt bidrag, men kan glädjas åt att döttrarna Sara och Jenna fick var sin son i onsdags. Dubbel lycka. Döttrarna, som är födda på samma dag, delade rum på BB.
Juryn har sagt sitt och en segrare är korad. Hon höll för favorittrycket, Lisen "Fransyskan" Karlsson. Att just hon skulle segra har Tecknar-Mickey varit säker på ända sedan han fick se hennes bidrag. Han är svag för "Fransyskan" som nu får sitta modell, vilket är segrarens belöning.
Skörden av det röda guldet slog fel i år. Ja, ända in i helvetet fel. Vi hade kallt räknat med trettio, fyrtio, ja till och med hundra liter jordgubbar. Vad vi inte hade räknat med var nära tio minusgrader mitt under blomningen. Summan av kardemumman blev tre stycken ätliga bär. Inte mycket att hänga i julgranen, om nu detta hade varit syftet.
Men det finns annat i trädgårdslandet som är rött. Och den skörden slog rätt. Jag tänker på måstet till Jansson och pyttipannan. Rödbetorna, alltså. Jo, man tackar, har redan käkat rotfrukten på längden och tvären. Det började så smått med rödbetssallad och kassler. Och fortsatte med en paj. Så var det dags för soppan som förde tankarna till våra grannar i öst. Eftersom den innehöll både nötkött och prinskorv, så var den helt okej. Ja, rent ut sagt välsmakande. Men där var det hög tid att sätta sporrarna i parketten.
Det kunde vara dags för rätter där rödbetorna fick spela en underordnad roll. Luktorganet hade börjat ta formen av en rödbeta. Jag kunde få bilister att tvärnita bara genom att sticka fram nosen. Rätt så praktiskt måste erkännas. Men hur kul är det att kliva in på pantbanken med ett stoppljus mitt i nian. Men man kan ju alltid hävda att man lider av en förskräcklig förkylning, om nu någon skulle undra.
I år var sommaren sen och hösten tidig. Sommarförkylningar är annars av ondo. Det finns två säkra smittokällor. Man kommer aldrig helskinnad undan mötet med barnbarnen. En förkylning runt midsommar och en i juletid får man alltid räkna med. Om barnbarnen är bosatta på fastlandet och bara besöker en ett par gånger per år vill säga. Jag vet inte hur det är att ha ständig kontakt. Varaktigt snorande eller immunitet?
Det andra stensäkra stället att dra på sig sjukdomar är att besöka apoteket. Där sitter folk och snorar, hostar och sprider smitta i väntan på sin medicin. Jag har alltid varit lite undrande över att man får ha apotek (droghandel) och livsmedelsförsäljning under samma tak. Som på Skarphäll.
Jo, jag vet att man numera kan handla receptfria medikamenter lite varstans. Men har man recept på allergi- eller blodtryckssänkande piller så får man snällt köa i en ohälsosam miljö. Prosit!