De två männen bara satt där. Med självklar självsäkerhet låtsades de som ingenting. Som om det regnade. Eller i alla fall som om de satt på rätt plats.
Jag och brorsan och våra familjer satt några meter bakom och iakttog denna studie i svensk undfallenhet.
Framför, och runtomkring, de två männen och deras barn försökte ett hundratal personer sig på att dansa kring midsommarstången vid Fridhem. Alldeles för mycket folk i ringdansen som vanligt, men det blev definitivt inte bättre av att ringarna blev amöbaformade eftersom det satt två män i brassestolar mitt i alltihop.
Två kvinnor med varsitt barn i hand blängde surt. Efterhand blev blickarna direkt fientliga och jag och brorsan sa att "nu jävlar, nu smäller det snart" och ena kvinnan hade träskor som hade kunnat förvandlas till dödliga vapen på ett ögonblick.
Men inget hände. Sura blickar var allt. Männen satt kvar. Ringdansen (amöbadansen) tog slut och de vuxna som nyss dansat små grodor med barn som hellre ville leka med annat gick och satte sig.
Jag har inte stor erfarenhet av sydeuropa, men jag tänkte att om detta hade hänt nedåt Medelhavet till, då hade någon snabbt och behändigt tippat männen utför klippkanten, med brassestolar och allt.
Inget ont om sydeuropeer med detta, det som verkligen hände säger mycket mer om den svenska undfallenheten än något annat. Vi säger inte till. Vi gillar läget.
En god vän, vi kan kalla honom Direktörn, berättade en gång stolt om när han faktiskt hade skickat ut maten på en restaurang eftersom den smakade skit.
Bara det faktum att hans historia ens blev en historia säger också en del. Jag har aldrig skickat ut nån mat, trots att jag blivit serverad svindyr dynga flera gånger.
Jag vill ju inte vara till besvär.
Kanske är det just den personliga konfrontationen som skrämmer oss. Vi har ju inga problem att säga ifrån på avstånd, bakom trygga skyddsbarriärer.
I telefon är vi modiga, då kan vi skälla och sätta ned foten. Allra modigast är vi om vi kan vara helt anonyma, som på internet där näthatarna och rättshaveristerna snart tagit över varenda forum och diskussionstråd.
I verkligheten nöjer vi oss alltför ofta med att blänga surt och hoppas att motparten är utbildad i det sociala spelet. Men varje gång det dyker upp någon som ignorerar de outtalade reglerna, som de två männen i brassestolar, då blir det kaos.
Eller åtminstone en väldigt konstig ringdans.
Sommaren är verkligen under all kritik. Svinkallt och regnigt. Svårt att hålla humöret uppe då, veckans lista blir fem sämsta just nu.
1) Lågtryck.
2) Iskallt badvatten.
3) Kulingvindar.
4) Kylslagna sommarkvällar.
5) Rastlösa barn som tjatar om att åka till stranden där det är iskallt i vattnet och blåser kuling.