De sista skälvande dagarna av varje år är en tid för minnen och drömmar.
Allt ska summeras, vad var det som hände, och varför? Var det ett bra år, ett år att rama in och sätta upp på väggen, eller bara ännu ett av de år som snart inte går att skilja från något annat i den bråte av förfluten tid vi släpar med oss.
Det är också nu som planerna smids inför det som komma skall. Det är nu vi bygger våra drömmar.
Det hände stora saker 2010. Precis som det händer stora saker varje år, varje dag. Människor föds och dör, regeringar byts ut, länder splittras och någon vinner fotbolls-VM.
Och det är klart att jag bryr mig om allt det där. Jag påverkas av det i min vardag vare sig jag vill eller inte för världen i dag är så liten att den ryms i min telefon. Eller, den skulle ha rymts i min telefon om jag hade haft en sån där fräck telefon som alla andra har.
Men ändå.
Ju mindre världen blir desto viktigare är det för mig att ha min verkliga verklighet ännu närmare. Det som sker på Gotland, i min socken, på mitt jobb. För även om det där Dow Jones-indexet åker jojo och får storbanker på fall är det så abstrakt att det inte går att greppa.
Och att en vägbomb i Afghanistan kostade 17 personer livet blir till slut bara en rubrik bland andra. För jag kände dem inte. Jag har aldrig varit där.
Och visst är det för jävligt men det går inte att förhålla sig till saker man inte förstår.
Därför kan jag inte heller skriva någon pretentiös årskrönika över 2010. De minnen jag vill rama in, alternativt förtränga, handlar om banala saker. Om fotboll på gräsrotsnivå, om segling, barn och vänner.
Men på det stora hela var 2010 ett helt vanligt år. Jag varken vann eller förlorade. Man kan säga att det blev oavgjort. En nollnoll-match. Det låter kanske deprimerande, men alla som kan sin idrott vet att det finns behållning även i en mållös tillställning.
Framför allt finns det saker att lära och ta med sig till nästa match, nästa år, och då kommer jag ännu bättre förberedd.
Jag önskar såklart saker av 2011. Men jag tänker inte slösa tid på att lista självklarheter som fred på jorden, en kur mot cancer eller att alla jag känner får vara friska.
Min lista blir, som alla andra listor jag gör, av det vardagliga slaget.
* Jag har lagt ned ohemult mycket jobb på att få vår tvåmänning att segla fort. Och 2011 ska bli året då den också seglar fortast. På midsommardagen tänker jag ta med kalkpatron Enströms vandringspris hem från Katthammarsvik.
* Mitt fotbollslag, Kappelshamn, har kommit att betyda mer för mig än jag egentligen vill erkänna. Att vara en del i ett lag är något jag alltid tyckt om, och särskilt kul är det när vi vinner. Därför blir målet i år att spela hem division 5.
Vad vi sen ska ta oss till med vår nyvunna plats i fyran vet jag däremot inte. Men det blir ett senare problem.
* Jag önskar att sommaren blir lika lång som den här förbannade vintern. Jag önskar att jag förmår att uppskatta den när den har kommit. Jag vill ha varje sekund av sommaren i en liten låda som jag kan ta fram om ett år när det vita lappmöglet återigen tagit oss till fånga.
Och högtidliga nyårslöften ska också avläggas. Det blir samma som jag kört med de senaste fem åren, så det är lätt att komma ihåg.
Jag lovar att kasta trasiga pennor omedelbart istället för att lägga dem på hög så att jag blir irriterad igen nästa gång jag försöker rista in bokstäver i pappret.
Det är lagom opretentiöst. Man ska passa sig för att lova för mycket, för då blir man bara besviken när man misslyckas.
För första gången vann vi julkortstävlingen. Vi skickade fler än vi fick, vilket såklart är en seger att fira.
Det innebär att vi slipper den skämmiga känsla det alltid innebär att få julkort från vänner som man själv inte skickat till. Däremot har vi, genom att vara så duktiga och präktiga, bjudit på en hel del dåligt samvete.
Och det känns bra. Hellre att ni skäms lite än jag.
Jag borde vara glad, för jag fick en ny dator av sambon i julklapp. Hon fick en av mig också i och för sig, så det gick jämnt upp kan man säga.
Men.
Jag kom på varför jag så sällan köper nya tekniska saker. Det handlar inte om att det är dyrt, utan om att ingenting någonsin fungerar som man tänkt sig.
Om det inte varit tjäle i marken hade jag gått ut och grävt ned datorhelvetet i trädgården.
Därav veckans lista, fem ord jag hatar mer än något annat just nu.
1) Konfigurera.
2) Nätverksanslutning.
3) Anslut.
4) Support.
5) Inställningar.