Lugnaste midsommaren på flera år vid populäraste festplatsen Västergarn
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Visby firades ett tusental personer midsommar med familjefest på Gustafsvik. Frälsningsarméns strängmusikanter, I 18:s musikkår, Resos rödrockar, Nordergutarnas spelmanslag och NTO:s folkdanslag medverkade vid arrangemanget som enligt Gotlänningen blev "en färgrik fjäder i hatten på stadens fritidsnämnd".
Nordergutarna spelade även vid midsommardagens traditionella fest vid Lojsta slott liksom Bäckstädarna med Karl Hägg och Spelmansförbundets stora spelmansgrupp. Lundastundenterna sjöng vårsånger och När-Lau folkdanslag dansade. Dagens föredrag hölls av skriftställaren fil doktor Knut Hagberg, Stockholm, som berättade att majstången är en universiell företeelse. Skepnaden varierar visserligen i olika trakter på jordklotet liksom tidpunkten men över allt firas naturens återuppvaknande. På Gotland hade majstången säkert funnits i minst 4 000 år.
EFTER TVÅ ÅRS omfattande restaureringsarbete återinvigdes midsommardagen 1958 Gammelgarn kyrka. Gammelgänningarna hade mött upp mangrant och även många utsocknes hade kommit för att delta i återinvigningen. Kyrkan var fylld till sista plats och de som inte fick plats fick sitta utomhus där det var ordnat med bänkar och högtalare.
Gammelgarn församling som var en av Gotlands minsta hade fonderat i flera år för att kunna renovera kyrkan. 60 000 kronor hade man fått ihop innan arbetet påbörjades men innan det var färdig hade det kostat lite drygt dubbelt så mycket.
Kyrkan hade omkring år 1400 eldhärjats svårt. En passionsfris på norra långhusväggen blev då förstörd och ersattes med en annan målning som nu knackats fram i fragment. Den pelare som bar upp valvet skadades också svårt av elden och reparerades då genom att man murade omkring den så det blev en fyrkantig pelare. Denna hade nu tagits bort och ersatts av en nyhuggen pelare som var en exakt kopia av den eldskadade 1300-talspelaren.
Den nya pelaren hade huggits av det moderna Gotlands stenmästare Henry Karlsson i Slite. Att få den på plats var ett komplicerat arbete då den måste byggas uppifrån och neråt och varje bit stöttas på sin plats innan nästa kilades in underifrån.
Kyrkans märkligaste klenod var "Gammelgarnsmästarens" altartavla från 1400-talet. Under konservator Erik Olsons skickliga händer hade de rätta färgerna nu kommit i dagen igen efter att i århundraden varit överdragen med högst oskön färg.
I DAG ÄR ambulanstransporter mellan Gotland och fastlandet vardagshändelser med hjälp av helikopter. Men för femtio år sedan var det en stor händelse när ett Catalina-plan flög en svårt sjuk pojke från Fårö till Stockholm. Ungefär två och en halv timme tog det från det en 14-årig pojke hastigt insjuknat på Fårö tills han var under vård i Stockholm.
Pojken föräldrar som semestrade på Fårö var båda läkare och insåg genast hur farligt tillståndet var och att hjälp knappast gick att få på Gotland. Flygvapnets räddningstjänst larmades och ett Catalina-plan sändes till Fårö. Catalina var en så kallad flygbåt som även kunde landa på land. Nu landade den i havet mellan Skärsände och Norsta aurar och den djupt medvetslöse pojken fördes ut till planet med en grundgående motorbåt. Planet flög sedan till Bromma där en ambulans väntade för fortsatt transport till Serafimerlasarettet.
FÖRE DETTA DYKAREN Olof Nordbeck i Vamlingbo skulle fylla 80 år och berättade i en stor intervju för signaturen Ceder, Allan Cedergren, om sitt dramatiska liv. Han var född i ett fattigt hem i Tomelilla på Österlen i Skåne. Hans mor dog när han bara var fem år och året därpå dog även hans far varefter socknen auktionerade ut honom och två minderåriga bröder till de som ville ha minst betalt för att ta hand om barnen. Sista gången han gick under klubban var han tolv år då en bonde åtog sig att klä och föda honom under ett år för 25 kronor.
Sedan han läst gick han till sjöss och med en gotländsk skuta kom han till ön. Här arbetade han bland annat som stenarbetare och järnvägsrallare och var även tre år vid artilleriet i Visby. Sedan tog han anställning som dykare på ett mudderverk som kom till Burgsvik, och som dykare fortsatte han sedan i mer än 40 år fram till pensioneringen.
Från de många åren på sjön kunde Olof Nordbeck berätta många spännande historier. Vid första världskrigets utbrottet 1914 låg det dykerifartyg han befann sig på i hamnen i Riga. Under det världskriget var han också med om att rädda 17 norska skeppsbrutna sjömän undan en säker död vid Hoburgen.
Den gångna snövintern hade varit besvärlig eftersom Olof Nordbeck och hustrun Eleonora inte bodde vid allmän väg. Men nu hade 80-åringen tagit fram motorcykeln igen och kunde kuska runt som det behagade honom.
MOTORCKEL åkte inte före detta snickaren Karl Gahnström, Forse i Stenkumla, som skulle fylla 85 och som intervjuades av Gotlänningens Johannes Gardell. Men dagen före tidningens besök hade han cyklat till Visby för att göra en del inköp till hushållet, som han själv svarade för.
Karl Gahnström hade hela sitt liv bott i föräldrahemmet vid Forse, en liten oansenlig stuga byggd 1832 och som sedan inte genomgått någon större förändring. Han hade aldrig varit av Gotland, det hade aldrig blivit av fast han varit bjuden att följa med en bekant som var sjökapten.
Karl Gahnström hade i ungdomen utbildat sig till snickare och sedan arbetat som sin egen bysnickare, ett yrke som på den tiden erbjöd många olika arbetsuppgifter. Vagnar, kälkar, harvar och plogar och många andra redskap tillverkades och reparerades ute på gårdarna, han hade även svarat för flera byggen, mest ladugårdar men även kapellet i Homa som han själv ritat. Han berättade att förr fanns ofta på gårdarna några breda bräder som inte fick användas utan bara låg där. Tills någon i gården dog och bysnickaren kom för att göra likkistan.
Nu på gamla dar satt han mest och läste, Gotlänningen, veckotidningar och böcker. Vad fanns annars att göra. Den gångna vintern hade varit svår, han hade inte kunnat komma någonstans på fyra månader på grund av den myckna snön.
NOTIS I GOTLÄNNINGEN den 17 juni 1958:
"406 gotlänningar planerar utrikes resa i sommar
406 gotlänningar har i år ansökt om pass vid länsstyrelsen mot 304 vid samma tid i fjol. Under juni kom in 70 ansökningar mot 50 i fjol, vilket tyder på att ökningen kommer att bli ännu större. Det är påfallande många ungdomar som skall ut och resa i år."