Mats Pettersson: Luddet under filtsulan har blivit ett flarn

Jag vet inte hur det gick till men plötslig blev jag ett flarn.

Det här tarvar en förklaring. En nörd är en person som har snöat in på ett intresse men som inte nödvändigtvis delger sin omgivning allt han vet.

Ett flarn är en nörd med den skillnaden att han förutsätter att omgivningen är lika intresserad av det han pysslar med som han själv.

Tecknen har varit tydliga en tid, men häromdagen blev det uppenbart. Jag pratar med min sambo och min bror, samtidigt som de ignorerar mig och börjar prata med varandra om exakt hur ointressant jag är. Men det fäster inte på mig som det äkta flarn jag är, utan jag fortsätter bara. Min ordsvada bara pågår och pågår, trots att ingen lyssnar, eftersom det jag har att säga är så intressant att det omöjligtvis går att hålla inne.

Min gode vän Pitbull-Jörgen kallade mig en gång för "luddet under filtsulan i toffeln" eftersom jag, enligt hans mått mätt, var för mesig för att ens kallas toffel. Nu har jag istället blivit flarnet under filtsulan.

Och av alla nördiga intressen är det jag fastnat för kanske det minst lukrativa. Jag menar, en nörd som sitter hemma och knackar kod som sedan köps av Microsoft för hundra miljarder kan man ju ha viss respekt för.

Men en nörd som lägger ned sanslöst många timmar på att få en allmogebåt, en tvåmänning, som inte från början är byggd som snabbseglare att bli en snabbseglare är mer tveksamt.

Det är inte så att jag kommer skratta hela vägen till banken om jag skulle råka vinna midsommarseglingen, om man säger så.

Hur kunde det bli så här? Hur kunde jag, som till för bara en stund sen inte hade ett enda intresse i världen, bli ett flarn?

Jag skyller allt på Gotland. Hade jag bott kvar i Stockholm skulle jag aldrig haft tid. Jag hade suttit och svurit över signalfel på gröna linjen, eller över bilköer på Essingeleden istället för att ha tillräckligt med fritid att kunna odla ett riktigt nördigt intresse.

Jag har till och med skapat en facebooksida för likasinnade flarn, i dagsläget har den 29 anhängare varav uppskattningsvis 27 har tryckt på gillaknappen bara för att vara snälla.

Det här är något som Region Gotland borde ta med i sin marknadsföring: "Flytta till Gotland, här får du tid för din hobby".

Alternativt: "Kom till djävulsön, här kan du bli ett tvättäkta flarn".

Men det sistnämnda låter kanske inte så säljande.

Jag såg att Konsum Gotland slog rekord förra året. Kul för dem. Men det beror troligtvis inte på Coop vid Östercentrum.

Jag handlar sällan där, men varje gång jag är där slås jag av att den affären sannolikt har det mest ineffektiva kösystem västvärlden har skådat.

I två kassor är det tio meter kö. I den tredje står en ensam kassörska och rullar tummarna. Det är deras så kallade "Shop express"-kassa vilket innebär att alla andra kassor per definition blir "Shop extremt långsamt"-kassor.

Det är provocerande. Irriterande. Och varje gång lovar jag mig själv att aldrig gå dit igen.

Shop express. Jo tjena.

Veckans lista: Fem saker jag aldrig kommer bli nördigt intresserad av.

1) Golf. Världens tråkigaste sport?

2) Datorer. De ska fungera, jag struntar i hur.

3) Fiske. Ett enormt slöseri med tid.

4) Motorer. Se datorer.

5) Aktier. Man ska väl aldrig säga aldrig, men min karriär som börsklippare ser inte direkt lovande ut.