Jag känner ju så många, när jag tänker efter. Mer och mindre, i verkliga livet.
En morotsbonde, en lammbonde, en möbelhandlare, en föreläsare, en läkare, en rörmokare, en snickare, några lantmätare, ett antal lärare, journalister och fotografer i mängd, en ekonomichef, en sjökapten, en advokat, en musikproducent, några krögare, en verktygsmakare, en brandman, några präster, en blixtlåsnasare, ett par kommunalråd, en som jobbar inom hemtjänsten, en läkare...hisnande egentligen att finnas i alla dessa sammanhang.
Och fler; mammor, pappor, farmöd-rar, barnbarn, tungsinta, glada, halta, finniga, störiga jävlar, jag känner några skäggiga karlar, några tjocka, ett par rödhåriga och väldigt många vänliga människor.
Några av dessa sistnämnda finns även bland de förstnämnda, för övrigt. Bland annat känner jag en möbelhandlare som börjar bli lite grå. Det är en av mina barndomskamrater.
Tänk så mycket vi är, allesammans; yrken, roller, minnen, beroende på perspektiv och sammanhang.
Och aldrig blir vi mer än 20 år, 30 på sin höjd, oavsett hur gamla vi blir när det räknas siffror. Men i känslorna är vi alltid unga, tack och lov är det så.
Min livssol har passerat zenit, men när fem 50-taggare kom hem till radhuset och våre tre Stiga-hockeyspel riggades upp på bordet och vi spelade vår årliga hockeyspelturnering var vi just 20 igen och på isen skrinnade såväl Tord Lundström som Håkan Wickberg precis som förr.
Alla har vi familjer och tungt vilande ansvar för andras väl och ve, var och en har sitt sammanhang, sitt kosmos, men då vi sågs vid hockeyspelen vistades vi i vår tillfälliga stjärnbild och lyste så klart vi kunde och till slut var det någon som vann och fler som inte vann och det spelade inte så stor roll mer än just när matcherna pågick, för vi var i ett sammanhang där alla kände varandra så väl att ingen behövde göra sig till för att försöka vara något den inte är.
...en militär, några piloter, ett par ingenjörer, en arbetsförmedlare, en logistisk konsult, en handfull musiker och konstnärer, invandrare, några kändisar, massor av pensionärer, en förbundskapten, en målare, en miljöpartist, en sexbomb.
Att vistas i ett sammanhang, att vara någon som har betydelse och relevans för andra. Det är stort och väldigt vackert när jag funderar kring det.
Undrar vem jag är för andra...journalist, pappa, älskling, kompis, barndomsvän, kollega, snäll, dum i huvudet, grå, rival, bekant, sargad, sorgsen, glad, förälskad. Människa.