Jag bläddrar i LP-backen, hmm, få se nu...drar fram "Lights Out" med UFO, lägger den på tallriken och resan är igång. En av mina favoriter, köpte den på His Masters Voice i London 1977 när jag var där med mor och far och spelade den sen på min gamla monogrammofon. "Too hot to handle", den tuffaste låt jag hört sen jag satt på bibblan med "Who do we think we are" i ägglurarna.
Mest av allt ville jag se ut som sångaren Phil Mogg, jag var under tonåren inte helt olik honom, då hade jag mörkare hår än dagens grå. Vilka fler skivor jag köpte på HMV? Minns bara Smokies "Greatest Hits".
jag köpte en blå Wranglerskjorta också med tryckknappar som gick lätt att slita upp, vilket Monica i min klass brukade göra. Det var lite pinsamt. Stå där i korridoren med bar men knappast hårig bringa. Samtidigt var det lite eggande, hon var ju en av dom coola i klassen, en av dem man inte skulle haft något emot att vara med om man hade vågat. Att hon ens brydde sig om mig.
Det är lustigt hur allt väller över en bara genom att läsa några rader om en skiva.
Det var första gången utomlands, i dag reser barnen till Thailand innan de kan gå. Vi åkte med Ramkvilla-buss via Holland, det var i augusti. En kväll stod vi på en pub, utomhus med utsikt över Themsen, de flesta drack öl, jag drack Coca cola, var bara 15. Året därpå åkte jag på skolresa till Eastbourne, söp mig packad på stranden och trängde mig sen före i taxi-kön. Den där puben, det var samma dag Elvis dog. "Elvis är död" sa folk chockat. Han blev bara 42. Det var inte så bara, 42 var gammalt.
Jag var i Paris när Kurt Cobain dog och i Oskarshamn när Michael Jackson lämnade in, jag hörde om Amy Winehouse död i en bil utanför Sveg och om John Lennons i omklädningsrummet till gympan och jag undrar, utan andra jämförelser, var folk får höra om min död när jag dör.
Allt som hände förr hände inte på 70-talet, men från 70 känner jag lukten på biblioteket, hör knarret i golvet där, bläddrar i skivbackarna i skivaffären och känner kylan vid bandyisen där idolerna målade sot under ögonen för att slippa solblänket.
Du lever bara i det förflutna, säger en del. Det är inte sant. Det är möten och lämningar och hämtningar och jobb att gå till och i dag har jag rensat golvbrunnen i badrummet och det är märkligt att vi har något hår alls på våra familjehuvuden med tanke på hur mycket ävja som fanns där så ibland hämtar jag helt enkelt kraft i den tid jag ännu var i blomning.
Vi är FB-kompisar nu, jag och MonicaVet inte om hon minns det där med skjortan, kanske när hon läser det här, det går ju att läsa på nätet. På skolfotot i nian hade hon militärgrön skjorta, den hade jag gärna slitit upp. Tonårshjärnan brann av fantasier.
"Lights out" står i min LP-samling i ett konvolut med luddiga kanter och hade jag Wranglerskjorta i dag vete tusan om någon skulle vilja dra upp den. Men man kan ju alltid hoppas.