Jag hade åkt ut på arslet med fallskärm och allt
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Först och främst får jag försvara mig inför min sambo (allmänheten) eftersom hon också drabbas då vi har gemensam ekonomi.
Den andra konsekvensen blir antagligen att nästa gång det ska göras något så får inte jag bestämma. Då kanske sambon tar in en extern konsult (svärfar) som kör över mig eftersom jag i allmänhetens (sambons) ögon inte anses vara kapabel till att fatta viktiga ekonomiska beslut.
Vore jag vd för valfritt privat bolag och svarade för samma enorma övertrassering hade jag sannolikt åkt ut på arslet vid nästa styrelsemöte. Med fallskärm och allt, förvisso, men ändå.
Det är ju så det funkar överallt i vårt samhälle. Man gör bort sig och tar konsekvenserna.
Förutom i Gotlands kommun, kan det tyckas. Där kan man göra misstag efter misstag, år ut och år in.
Man kan sälja fastigheter till underpris (innerstan), flytta verksamheter till överpris (Visborg), satsa på vågade byggprojekt (Snäck) och införa och avskaffa det ena efter det andra tills ingen vet vad som gäller (p-avgifterna).
Och så kan man bygga en kongresshall där miljoner flyger iväg utan kontroll eller förankring.
Det är klart att det blir konsekvenser av detta. För dig och mig, och alla andra skattebetalare. Möjligtvis är det också på grund av detta eviga klåpande som vi skiftat styre varje val sedan 1991.
Det är intressant att få veta var det har gått fel, men det lustiga är att när krutröken lagt sig kommer de oftast fram till att det inte gick fel alls. Allt är okej.
Och är det inte okej beror det antagligen på någon form av missförstånd någonstans och eftersom gjort är gjort tjänar det inget till att tjafsa. Det är bara att bita i det sura äpplet, försöka göra det bästa av situationen och hoppas att väljarna hunnit glömma till nästa val.
Eller så var det den andra sidans fel, det är också populärt. Det var du, nej du, nej du, nej du i all evighet tills ingen vet vem som började eller ens vilken fråga det handlade om.
Det är sådant som föder politikerförakt. Bristen på ansvarstagande. Oviljan att träda fram och säga "det var mitt fel".
Jag tycker det vore klädsamt om någon tog på sig ansvaret för kongresshallens supernota.
Jag tycker det vore snyggt om någon med självinsikt sa att det såhär i efterhand kanske hade varit bättre att flytta kommunen till Flexhuset och byggt bostäder på P18 istället.
Men en inte alltför vild gissning är att det slutar i sedvanligt sandlådekrig och sen rinner allt ut i, just det, sanden.
Detta ska inte tas som ett inlägg mot kongresshallens vara eller icke vara.
Jag gillar den. Jag tror på den. Och jag är övertygad om att den är bra för Gotland.
Och jag hade heller inte haft något emot slutnotan om allt bara skötts på ett proffsigt sätt.
Vad jag inte fattar är varför ingenting som byggs av det offentliga håller kalkylerna? Varför blir det alltid dyrare?
Vem är det som inte kan räkna? Eller gör man så med flit för att få igenom beslutet?
Jag är varken politiker eller konspirationsteoretiker, men det krävs ingen raketforskare för att se ett mönster i detta.
Jag gillar att sätta saker i perspektiv. När det gäller kommunen brukar jag mäta allt i enheten sommarkollo. Häromåret ströps ju bidragen till kollot i Sandviken, 250 000 kronor om året gav fem veckors verksamhet varje sommar.
Det genomkorkade Bussiga kortet kostar alltså två sommarkollon att införa.
Och de 47 miljoner som kongresshallen kostade extra motsvarar alltså, håll i er nu, 188 sommarkollon.
Man hade med andra ord kunna anordna 940 veckor kollo, eller drygt 18 år i sträck.
Ibland känns det som om det silas mygg och sväljs kameler.
Veckans lista. Fem saker som jag har funderat på den senaste veckan.
1) Hur kan snöskyfflarna sälja slut? Kastar folk sina slädar när våren kommer?
2) Hur överlevde föräldrar till sjuka barn när det inte fanns dvd och barnprogram dygnet runt?
3) Vad har hänt med växthuseffekten? Det känns helt stört med snö första advent.
4) Att whisky hjälper mot förkylning är bara ett svepskäl för att få ta sig en jävel mitt i veckan. Men ett bra svepskäl.
5) Att whisky är bra i förebyggande syfte mot förkylningar är också bara ett svepskäl. Men ett bra svepskäl.