Jag älskar när ön kryllar av människor

Gotland2014-07-19 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sommaren gör svenska språket rikare. Ett av de vackraste ord jag vet är värmebölja. Ord som knökfullt är mera laddade. Jag vet att många gotlänningar hatar köerna till bankomaten, mataffären och att tvingas vänta på sin tur överalt. Men jag älskar när ön kryllar av människor. Det skapar förutsättningar för oss på Gotland att överleva vintern. Själv har jag mina smultronställen, som inte ens under tortyr skulle avslöjas för andra. Där kan man även under den mest intensiva turistbelägring bada naken.

Mina Almedalsgäster tyckte att Visby innerstad mest påminde om en större kinesisk stad i rusningstrafik, där allt till synes rör på sig. Utmattade, men mycket nöjda, lämnade de ön. Då börjar min sommar. Då luktar hela huset såpa, uppblandat med främmande människors parfym. Vi hyr ut till ett härligt gäng. När de kom öste regnet ner. Jag sprang omkring barfota och visade dem entusiastiskt trädgård, badrummets mosaiker, hemmabyggda karibiska badrumsskåpet och orangeriet. Då blev det för mycket för en av tjejerna. Hänförd utbrast hon:

– Det här känns ju precis som att flytta hem till Ernst!

Jag vet inte om jag ska ta det som en komplimang eller inte. Kanske var likheten trots allt mest de nakna fötterna.

Ett annat ord som nästan enbart används sommartid är dårar. Ja, i alla fall hastigt utbrustet i vredesmod bakom ratten. Jag vet att många har synpunkter på hur gotlänningar framför sina fordon. Säga vad man vill, men för fort går det oftast inte. Och visst kan det hända att en och annan glömmer att blinka vid vänstersväng. Men i sommar har jag flera gånger haft nära-döden-upplevelser på vägarna. Människor vana att i höga hastigheter trafikera motorvägar, som fått betydligt större del av svensk infrastruktur, intar öns vägar. Här saknas mitträcken. På små vägar på landet till och med streck i vägens mitt.

En mötande kille i keps blåste om, inte en utan fem bilar, på rakan norr om Tingstäde. Jag fick väja och stanna till i vägkanten för att vi båda skulle överleva. Andra lämnar bilen, gärna mitt i kurvor, och kliver ur med kameramobilen. Blåeld och vallmo måste ju läggas ut på facebook i realtid.

En Volvo kom plötsligt rakt emot mig i mitt körfält. Föraren knappade så klart på sin mobil. Den nya lagen förbjuder prat i mobil och vårdslös framfart. Så i Malmrosrondellen på Östercentrum hade en annan stannat, kört ut i yttercirkel, och pratade klart innan han fortsatte att köra. Att det uppstod trafikstockning bakom honom bekom honom inte det minsta. Vaddå, vi har väl alla semester?

Läs mer om