Inleder med en historielektion av ädlare slag. I dag är det exakt etthundra år sedan några grabbar i stadsdelen Brynäs i Gävle bildade en idrottsklubb. Efter diverse dividerande enades man om att ha följande idrotter på programmet: Fotboll, friidrott, simning, vattenpolo och bandy. Att föreningen skulle heta Brynäs var inget att dividera om.
Det vore en överdrift att påstå att den nya klubben tog idrottsvärlden med storm. Men man hankade sig fram strax över korpnivå. Största besvikelsen var bandyn. Och en vårvinterdag 1939 föreslog en framsynt man vid namn Jan G Wallin att man helt enkel skulle byta ut bandyn mot ishockey. Förslaget möttes inte av några starkare invändningar. Redan fyra år senare var laget uppe i högsta serien. Det har blivit sammanlagt 13 SM-guld. Det senaste i år.
Jag vaknade häromsistens med halsont utöver det vanliga. Eftersom jag inte svalt varken taggtråd eller spikmatta så blir man orolig. En förklaring kunde vara att grannen bränt något olämpligt i skydd av mörkret och att röken letat sig in i sovrummet. När ostanvinden ligger på kan det ibland lukta eldhärjad minkfarm. Jag ringer sjukvården och får en telefontid.
Jodå, en sköterska på vårdcentralen ringer upp. "Jaså, halsont. Nej, förkylningar och halsont är inget vi prioriterar denna vecka. Dessutom har vi två läkare sjuka. Försök med isbitar och glass". Jag orkade inte fråga vad man prioriterade. Benbrott, hjärnblödningar eller skottskador brukar inte hamna hos vårdcentralen. Jag tänkte dra till med spik i foten, men höll tand för tunga. Halsen var redan ansträngd till bristningsgränsen.
Trädgårdsarkitekten for iväg för att inhandlade halstabletter. Sockerfria. Jag lät mig väl smaka. Efter bara en halvtimme började det mullra. Det lät ungefär som när A 7 övade på Tofta skjutfält en vacker sensommardag 1967. Ljudet kom från min mage. Tjugo minuter senare brakade det loss. Utelämnar taktfullt närmare detaljer. Jag fick frågan hur många halspastiller jag hade stoppat i mig. Plockade upp två tompåsar ur papperskorgen och läste det finstilta. Överkonsumtion kan ha laxerande verkan. Jo, jag tackar.
Dubbel-Ewa Lagerström heter hon, sjuksköterskan som drog igång det hela. Det var hon som började sjunga "Hej Mickey" för Tecknar-Mickey när han var inlagd på Visby lasarett. Sedan följde sången honom genom eftervården. Nu är han hemma igen och hemtjänsten har tagit upp tråden. Fast nog tycker jag att skam går på torra land när jag får höra att Birgit Werkelin besöker honom en helg för att koka några ägg. Hon vägrade dock att sjunga för den late illustratören.
Finns det någon osmidigare affär än El-Giganten? Vi var där förra helgen och köpte disk- och tvättmaskin. En lång kö sniglade fram till enda öppna kassan. Nåja, det var inte det som retade mig. Det var försäljaren av vitvaror. Trots att vi handlade för dryga tiotusen, så kunde vi inte få ett diskmaskinsunderlägg i plast på köpet. Hundra spänn skulle han ha. Jag trodde han drev med oss. Men icke. Sedan visade det sig att Gotlandshem tillhandahöll underlägg.