Gotländska lammskallar - från Stockholm!

8 september.

När jag en dag är ute för att lugna min oroliga själ och samtidigt plocka slånbär till likör, hittar jag en död skarv på stranden.
Normalt är jag rätt blödig och känner lite sorg när jag hittar döda djur i naturen. Men inte nu. Hurra, en skarv mindre! tänker jag. På stenar en bit ut i vattnet sitter ett femtiotal andra skarvar och mår bra i höstsolen. Jag kastar en sten åt deras håll, trots att jag vet att den inte ens kommer att nå halvvägs. Men stenens plums i vattnet skrämmer i alla fall några av skarvarna, så pass att de lyfter och flyger till andra stenar. Skitfåglar!
Men innan ni dömer mig för detta, vill jag att ni först kommer hem och tittar på mina strömmingsnät som dessa skarvar har vittjat.

Ett himla jobb, men ändå värt besväret, att först sticka små hål i slånbären innan de läggs i sprit för den blivande likören.

Veckans rapport ur boken Den hemlige kocken - det okända fusket med maten på din tallrik handlar om buljong.
Få produkter är så packade med tillsatser som just buljongtärningar. En enda smakförstärkare brukar inte räcka. Icas köttbuljong är faktiskt sammansatt av fyra: E 621, E 627, E 631 plus jästextrakt. Resten är aromämne, färgämne, maltodextrin, salt, socker, palmfett samt små mängder lök, morot och muskot. Köttinslaget kommer från köttextrakt, som uppgår till blygsamma 4,8 procent.

Slakteriet i stan kallar jag fortfarande för Farmek, men det heter det ju inte längre. Inte heller Swedish Meat, som det väl också hette en tid? Jag blir till slut tvungen att ringa och fråga en bondhustru jag känner.
Scan ska det vara.
Nåväl, detta slakteri har i alla år levererat lammskallar till den årliga festen i samband med VM i dricke. Men i år var det stopp, inga lammskallar. Så kocken blev tvungen att beställa skallarna från ett slakteri i Stockholm!
Äkta gotländska skallar har de lovat, men att forsla dem fram och tillbaka över Östersjön är väl ändå onödigt?

Och äntligen har jag skaffat solur.
En trädgård utan hängmatta och solur är ingen trädgård. Visserligen ligger vi mycket sällan i vår hängmatta, men det finns en i alla fall. Solur däremot har bara varit en mångårig tanke, men en annons i tidningen och jag slog till. Mot annonskostnad och sex nyvärpta ägg hämtade jag uret i Rone.
När jag var barn försökte min farfar förklara hur ett solur fungerar, men jag förstod inte riktigt. Hur kunde solen befinna sig på exakt samma ställe vid exakt samma tid varje dag?
Det är det jag nu ska försöka lista ut.

Vi lokala fotbollshuliganer samlas nu åter på Fiket. VM-kval mot Albanien.
Eftersom vi vet hur landslaget bör spela och vilka spelare som bör vara med, är vi mycket besvikna efteråt. Några expertutlåtanden:
Vi måste göra mål! Domaren är mutad! 3-5-2 är fel spelsystem! Min mormor hade gjort mål på den chansen! 3-5-2 är rätt system, men inte med de här spelarna! Ungern ska få lida för det här, vi ses på onsdag!

Det är mycket jag tidigare inte känt till om hönsens liv och leverne i vårt ombyggda gamla utedass. Till exempel att de har egna politiska partier och ett hönsfullmäktige.
Jag var med vid senaste fullmäktigesammanträdet och fick då veta:
1. Alla höns betalar lika mycket i skatt, men de rika får göra avdrag för sina skatteutgifter i deklarationen. Det främjar konsumtionen och därmed näringslivet, anser FFH (Föreningen förmögna höns).
2. De hönsborgerliga partierna Högsta hönsen (hh), Frisprättarna (fs), Leghornpartiet (lp) och Privatiserade höns u.p.a (ph) har majoritet. Det finns också tre partier i opposition, men eftersom de inte är så många är det ingen idé att även de röstar, anser majoritetsstyret. Det är slöseri med tid och dessutom arbetar de inte för hönsgårdens bästa.
3. De styrande hönsen åker inte kollektivtrafik, för de vill inte bidra till att busstrafiken då kanske måste utökas och därmed ytterligare belasta hönsgårdens redan hårt ansträngda budget. De är samtidigt mycket kritiska till att "vanliga" höns sviker bussarna, vilket gör att resandeunderlaget blir för dåligt och förhindrar en ur miljösynpunkt önskvärd utökning av kollektivtrafiken.
Enda frågan på dagordningen vid dagens sammanträde: Slopa kycklingarnas näringsrika specialfoder! Efter en halv minuts debatt (hyschande på oppositionen) klubbades förslaget enhälligt igenom.
Det fodret blev alldeles för dyrt. Nu slipper vi den utgiften och kan istället genomföra ytterligare en nödvändig skattesänkning, sa tuppen Pekka (hh) efter sammanträdet.

Men den allra godaste likören görs ändå på rönnbär.
I år är det gott om dem, så passa på!