Gamla mor Malena förebild i affären
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Henne slår jag lugnt, tänkte en annan mycket yngre dam. Men hon skulle bli förvånad. Den lilla gumman satte en anmärkningsvärd fart och vann racet till kassan. Väl där plockade hon med en snabbhet och precision som vem som helst kunde avundas henne upp sina varor på bandet, betalade utan prut och rullade lika snabbt vidare.
Och märkligast av allt, hon hade en frisk utstrålning som den vanligtvis surmulna expediten smalt inför. Det tjocka, vita håret snott i en gammaldags knut, ansiktet fullt av skratt-rynkor, pigga, vänliga ögon. Gamla mor Malena na stigen ur sagoboken.
Det är sådana möten som livar upp de triviala inköpsrundorna i galleriets köpcentrum. Rundor som för det mesta jagar upp blodtrycket i nivå med Örjan Lax i humorserien Hjälp! “Niklas till kassa 3!“.
Ja, snabbköpsköerna är för det mesta nervpåfrestande. Varför ska det behöva ta sån lång tid?
Och det är inte bara gamlingar som trasslar med jämna pengar, konstiga kort, rabattkuponger, tjafs om prismärkning. Yngre kan minsann vara lika stora proppar. Min egen favoritkö består av karlar med en knippe öl i näven och en fryst pizza. Där går det undan.
Tvillingvagnar, rollatorer, handikappfordon och enorma kundvagnar måste naturligtvis få finnas men det befrämjar inte framkomligheten i affärerna. Och särskilt inte vid de trånga utsläppen.
Var det inte trivsammare på de gamla speceriaffärernas tid?
På tal om gamla tider undrar en kompis hur man en gång klarade sig utan tejp. Det fanns förvisso klisterremsor men de var inte självhäftande.
Nu tejpas paket vare sig det behövs eller ej. Vart tog den fina paketinslagningskonsten med snibbar vägen? Och hur många miljoner tapes används inte i onödan?
Tejpade paket är svåra att öppna särskilt för barn, tänk på det inför jul. Vackra papper kan förresten vara idé att spara i helt skick.
Hösten och därmed höstkurserna har börjat. Tja, en utbildning i orientering skulle kanske rädda mig och hunden från att gå vilse på härvarande Huvudstafältet. Närhelst vi djärvt viker in på en småväg är det kört och promenaden blir dubbelt så lång som beräknat.
I skolan ingick orientering i gymnastikämnet men de flesta smet dumt nog.
Med hösten kommer också höstdepressioner, alltså inte bara lite vanlig nedstämdhet. Det vikande ljuset gör att den sätter sig djupare. En femtedel av alla svenskar drabbas. Man känner sig trött, nere, okoncentrerad, ingenting är roligt. Kanske orkar man hålla masken på jobbet men hemma ramlar den av.
Vad kan hjälpa? Frågan ställdes till en psykiater i teve.
- Gå ut när solen skiner, motionera, pröva ljusterapi, var hans råd, utom intag av mediciner som också finns.
Annars har jag personligen bara mött människor som känner sig glada och lättade över att värmeböljan från i juli är ett minne blott. Man mådde ju inte bra.
Nu är luften klar och skön att andas, det är ett sant nöje att gå ut, till och med till snabbköpet och kassa 3.