Jag antar att ni var många som fick er ett gott skratt i torsdagens tidning då en äldre man, i en insändare, gjorde sig rolig på min och ungdomar som grupps bekostnad.
Den äldre generationen, till vilken mannen själv säger sig tillhöra, kallar det för "satir". När jag slår upp ordet "satir" finner jag: skildring som får något att verka löjligt eller dumt.
Vi i den yngre generationen, till vilken jag säger mig tillhöra, kallar det för mobbning. Förlöjligande.
Jag finner det lustigt hur accepterat och okej det är för den äldre generationen att både driva med och skälla på den yngre. Är det tvärtom blir det ett jäkla liv.
Då hytts det med käppar och hörapparater skruvas upp och den yngre som opponerade sig får snällt krypa till korset.
Är det för att det är synd om de äldre som det blir såhär? För att de snart ska dö och sådär? Eller är det tacksamheten? Tacksamheten som vi yngre "bör" visa de äldre för att de byggt upp detta ljuvliga samhälle och så vidare?
Vidare måste jag även fråga dig, farbror, hur många ungdomar tror du det är som läser dina alster? Hur många ungdomar ser dina revyer?
Alltså jag är ledsen att behöva säga detta till dig, men jag tror inte att de är många. Ditt och många andras språk och ord håller på att dö ut och det är bara faktum.
Kidsen fattar inte vad du snackar om. Tycker du att det är bättre att ungdomar inte läser alls, än att läsa till exempel mina texter om lördagsmorgnarna? Tror du inte att det kan finnas något positivt i att någon, i denna ganska högtravande lokaltidning, skriver lite som hon pratar?
Tror du inte att till exempel yngre människor tycker att det är lite skönt och coolt att i alla fall någon i tidningen dels gör deras röst hörd och dels uttrycker sig på samma nivå?
Eller anser du att hela tidningen ska vara fylld av kluriga och underfyndiga små dikter? Limerickar och sånt.
"Det var en sur gubbe från Lau.." och så vidare? Tror du att det finns någon framtid i sånt?
Grejen med satir är att nu kan farbrorn och hela gubbhyllan med honom hävda att "det var bara på skämt Jenny, ta det inte så hårt, det är vad satir går ut på".
Det är så fiffigt! Där den yngre generationen skriver "du e dum i huvet", skriver den äldre "det ger anledning till funderingar över hur språket utväcklas, förändras och förbättras.
Vi i den äldre generationen skulle helt banalt och prosaiskt bara ha skrivit "en bulle". Vi hade inte kunnat komma på detta smått poetiska, "bulljävel", utan bara frågat oss lite avundsamt, var får de allt ifrån?".
Det är sofistikerat! Det är smart! Jag borde kanske börja använda mig av det själv? På kluriga och finurliga vis formulera mina elakaste tankar och åsikter och sedan bara hänvisa till den fantastiska satiren! Så kan vi skratta åt det tillsammans!
Nej ärligt. Det är inte alls smart. Inte alls sofistikerat.
Alla de här ungdomarna, som du Risto Leino, förlöjligade och hånade i din insändare i torsdags. Alla de här ungdomarna, mig själv inräknad, som hittat ett verktyg, en ventil att uttrycka sig genom.
Alla vi som skriver för att vi älskar det. Som skriver hellre än bra och i många fall obetalt, men gör det för att vi älskar det.
Alla oss spottade du på i torsdags. Hoppas du känner dig nöjd med din insats.