Vad blir det för mat?
Eller, rättare sagt, vad blir det för bokstavskombination?
I takt med att vi blir fetare och fetare uppfinns nya och mer eller mindre obegripliga bantningsformer som alla har några gemensamma nämnare. För det första utför de underverk på nolltid. För det andra är det någon eller några som tjänar grova pengar på vår strävan efter den perfekta kroppen, det perfekta livet och den lycka som människor med ett perfekt utseende kan känna.
Jag försöker hänga med eftersom jag är hyfsat hälsomedveten, jag vill veta vad det snackas om. Däremot har jag inte provat någon.
Men jag har hursomhelst gett upp nu, jag har insett att jag ingenting begriper.
Ena dagen är kolhydrater nyttigt, andra dagen en fettfälla. Fibrer är bra. Eller inte.
Fett har jag fått veta sedan barnsben att man blir fet av, och det låter i alla fall logiskt. Men så ser jag att den ultimata hälsofrukosten består av stekt bacon och jag fattar ingenting igen.
Alkohol kan man inte dricka. Förutom litegrann då. Eller till och med varje dag, enligt vissa dieter.
En tredje gemensam nämnare för dessa mirakeldieter är att det sällan pratas om motion. Det handlar nästan enbart om vad du stoppar i dig, och reklamen vänder sig alltså med största säkerhet till soffpotatisgruppen som mer än gärna vill höra att man kan gå ned i vikt utan att anstränga sig.
Samtidigt ser jag att Livsmedelsverket oroar sig för att 30 år av folkbildning för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar går förlorade när fler och fler äter från toppen av näringskedjan och byter lättmargarinet mot smör eftersom några så kallade kostexperter beväpnade med undergörande bantningsbokstavskombinationer gett grönt ljus.
Jag undrar stillsamt vad som hände med sunt förnuft?
LCHF, LCHQ, GI, Atkins och allt vad det är, de har faktiskt en fjärde gemensam nämnare också. Den stavas ångest. Mat är på väg att degraderas från något trevligt till något farligt. Något vi ska passa oss för.
Det känns varken roligt eller rättvist. Jag gillar mat. Och eftersom jag inte bara tröttnat på alla kontraorder vad gäller kost och hälsa utan också är en skeptisk jävel till naturen har jag valt att gå tillbaka där allt började. Till den hederliga gamla kostcirkeln.
Jag väljer, för min egen sinnesfrids skull, att tro att kombinationen vällagad och balanserad mat och motion är nyttigt för mig och min familj.
Att allt det handlar om är att hitta en balans mellan det jag stoppar i mig och det jag gör av med.
Kanske har jag helt enkelt blivit för gammal för att ändra mig, för att lära mig nya saker, och det må så vara att jag har fel men jag vägrar helt enkelt att tro att en kokt potatis är onyttig.
Nu tänker jag beställa pizza. Lite senare ikväll ska jag springa en mil. Sen blir det en pilsner framför tv:n. Om det är bra eller dåligt? Ursäkta franskan, men det skiter jag i.
Det är nämligen gott.
Veckans lista. Fem saker som alltid händer i stim.
1) Glödlampor. Går en sönder pajar alla. De lever tydligen i symbios.
2) Smärta. Har man ont i foten får man snart ont i benet också. Och ryggen.
3) Gråt. Börjar ett barn gråta börjar det andra snart också. Och föräldrarna...
4) Oförutsedda stora utgifter.
5) Sjukdomar. Men det finns det i och för sig en medicinsk förklaring till.