Datorn kraschade, den enda vi har i vårt hem. Den stängdes av mitt i en play-visning och sedan var den lögn att få igång. Jag tryckte och gjorde omstarter och höll på, men den förblev svart.
Så jag lämnade in den på service och fick den tillbaka efter några dagar, som ny fast den är från 2007.
Det var bland de skönaste dagarna på länge då datorn inte fanns i huset.
Min mobil piper också på sin sista vers, den stänger av och kopplar ner och tar en evighet för att leta fram kontakterna.
En relativ evighet, alltså. I relation till den tid då det tog veckor att resa till USA och väntan på ett brev kunde vara i månader är det naturligtvis en hisnande hastighet.
Men det är en ny tid då saker ska gå snabbt. Jag är själv fast i den fällan. Får jag inte svar på ett sms inom två minuter undrar jag vad fan.
Att inte ha någon dator, att knappt kunna använda mobilen är naturligtvis livskvalitet.
Det ger tillgång till ens egna tankar och inre djup. Det finns så mycket intressant att hitta inom sig själv, bortanför nyhetsflödet. En bra dag är en dag utan nyheter.
Jag läser om ett experiment i Berlin där 200 personer stängdes in i ett konstgalleri i tolv timmar utan tillgång till internet eller sociala medier.
Läser om paniken som spred sig, som en slags avgiftning nästan, innan acceptansen, lugnet.
När jag växte upp – tänk att det alltid ska relateras till ”när jag växte upp!”, det är andra tider nu, jag vet – men när jag växte upp hände det att föräldrar belade sina barn med utegångsförbud.
Hur effektivt är det egentligen i dag? Det värsta att utsätta någon för är att stänga av mobilen.
Jag minns när jag ringde mitt första samtal från det som kallades biltelefon. Den var fast monterad i Vetlanda-Postens reportagebil och jag ringde redaktionen från Stenberga för att be dem kolla upp ett nummer i telefonkatalogen.
”Hur skulle vi gjort utan telefonen i bilen” minns jag att jag och fotografen funderade. Då som nu var det otänkbart att det kunnat vara på annat sätt än på sättet det blivit.
Det finns mycket bra med smartfoner. Man kan största regimer och hämta en app, kanske googla på viner och skriva en lapp så man inte glömmer vad man ska handla.
Man får höra skön bakgrundsmusik hos folk som inte svarar, små trudelutter som förgyller i vardagen. Och så de dansföreställningar vi får bevittna när människor ska svara i en lur som ligger i väskan eller någon av alla jackfickor. Det är moderna kulturyttringar.
Magnus Ihreskog