En helt ny vÀrld öppnade sig för mig
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
Jag var med dÀr, eller hur man nu ska sÀga. Jag var vÀl mest en hangaround eftersom jag varken var sÀrskilt tuff eller cool.
Sen rÄkade en stor del av gÀnget gÄ i min klass dessutom, sÄ det var rÀtt svÄrt att undvika.
Men töntigt namn eller ej, det stÀlldes ÀndÄ till med en del jÀvelskap, folk fick stryk och det var en massa andra dumheter som skedde runt den dÀr samlingen ungdomar.
Det var nÄgot fascinerande med de som slogs, för det var alltid samma mÀnniskor. Jag kunde aldrig riktigt fatta varför de slogs, eller hur de ens tordes.
Men de fick sjukt mycket respekt och uppmÀrksamhet, och sÄ fick de hÄngla med alla snygga tjejer.
SjÀlv slogs jag en gÄng pÄ mellanstadiet med min kompis Niklas. Jag fick stryk och sprang storgrÄtandes hem. Sen den gÄngen höll jag mig undan nÀr nÀvarna knöts.
Det har naturligtvis funnits tillfÀllen dÄ jag faktiskt velat slÄss. Men jag kunde aldrig, jag började alltid tÀnka pÄ konsekvenserna och dÄ blir man ingen vidare slagskÀmpe.
Ska man börja tÀnka pÄ vad farsan kommer sÀga om jag slÄr och killen bryter nÀsbenet och jag Äker dit för misshandel, dÄ har man sjÀlv hunnit fÄ stryk bÄde en och tvÄ gÄnger innan man funderat fÀrdigt.
NÀ, bÀttre fly Àn illa fÀkta heter det vÀl. Det vann man ingen respekt pÄ, men hellre töntstÀmpel Àn nÀsblod. Och det gick ju faktiskt att fÄ tjejer ÀndÄ, mÀrkte jag.
Sen vÀxte jag plötsligt upp och befann mig inte lÀngre i miljöer dÀr folk slogs. Jag var inne pÄ krogen istÀllet för utanför. Nu har jag inte sett ett slagsmÄl pÄ Äratal.
Och de andra i GrÄbo Sidekickers vÀxte upp de med. De flesta gick det bra för medan nÄgra stackare fortfarande slÄss.
Det Àr fortfarande fascinerande, fast pÄ ett lite sorgligt och trasigt sÀtt. Och jag fattar fortfarande inte varför, eller hur de törs.
Men alla har vi vÄra defekter.
NÀr jag var liten ville jag ha glasögon
i smyg. Jag provade min klasskompis
Annelies glasögon en gÄng och tyckte jag sÄg smart ut, lite intellektuell och spÀnnande fast det var tjejglasögon. Men min syn Àr oklanderlig, sÄ det blev inget av med den saken.
DÀremot Àr jag lomhörd sen födseln, och hur coolt Àr det? Hörapparater Àr inget man vinner nÄgra stilpoÀng pÄ direkt.
Men sÄ fick jag inga hörapparater heller, inte förrÀn jag flyttade till fastlandet och rÄkade nÀmna min hörselnedsÀttning för företagshÀlsovÄrden. De skickade mig till hörcentralen omgÄende, och nÄgra veckor senare öppnade sig en helt ny vÀrld för mig.
Plötsligt fattade jag vad folk sa redan första gÄngen de tilltalade mig. DÄ började jag fundera pÄ hur mycket jag missat egentligen? Hur mÄnga roliga saker har jag lÄtsats höra och skrattat bara för att alla andra gjorde det?
Det Àr vÀldigt fÄ oneliners som Àr roliga nÀr de upprepas.
Jag borde stÀmma Visby lasarett för utebliven social kompetens.
Pitbull-Jörgen lade av, sen gick det bara utför. Allt Àr hans fel.
Mitt fotbollslag har pÄ grund av spelarflykt och löjligt mÄnga skador plötsligt akut brist pÄ spelare. SÄ hÀr kommer mitt livs första kontaktannons.
Sökes: Fotbollspelare till Kappelshamns division 5-lag, stabil förening med god organisation. Tidigare meriter ett plus. Speltid garanteras sÄ lÀnge du inte försöker peta mig ur startelvan.
IntresseanmÀlan skickas till min mejladress nedan.
Det nya sopsystemet har nÄtt oss och vi sorterar som galningar. Vi har till och med egen kompost. Det ledde till att det lÄg tvÄ ynka soppÄsar i tunnan efter tvÄ veckor.
Det blir helt enkelt inget kvar att kasta nÀr man sorterat ut allt som gÄr.
DÄ kÀnns det ju helt idiotiskt att den dÀr stora diesellastbilen ska köra hem till oss, stanna, sopgubbarna ska hoppa ur och dra fram tunnan som sen hissas upp och töms varefter dieselmotorn varvas upp igen.
Men mÄnadshÀmtning gÄr tydligen inte att ordna.
Det bÀsta för miljön - och ekonomin - vore om vi fick sÀga upp vÄrt abonnemang helt, sen kan jag Äka och lÀmna de dÀr tvÄ soppÄsarna sjÀlv. Men det fÄr man visst inte har nÄn bestÀmt.
Listan! Fem jobb jag skulle kunna tÀnka mig om jag inte gjorde det jag gör.
1) Brandman.
2) Polis.
3) Helikopterpilot.
4) Driva framgÄngsrikt pensionat.
(Att driva ett som gÄr dÄligt verkar trist).
5) LĂ€kare.
Men nÄgot byte av karriÀr lÀr det inte bli för min del i första taget. De tre första punkterna pÄ den hÀr listan gÄr bort direkt eftersom jag Àr lomhörd. Fyran eftersom jag inte Àr nÄn entreprenör, och femman eftersom jag Àr för lat för att plugga om jag nu ens lyckades komma in pÄ universitetet.
SÄ jag antar att ni fÄr dras med mig hÀr ett tag till.