Efter 15 år har jag nått toppen av min karriär
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mitt första jobb hade jag sju år, nu har jag varit på GT i 15.
Det är inte klokt.
Men så får man vara med om saker och träffa människor som gör att man inser att man måste ha världens roligaste jobb och att man vore en idiot om man bytte det mot något annat.
En sån dag var i måndags.
En hel dag på södra Gotland, med trevliga, roliga människor som är på riktigt som jag brukar säga.
Det finns många människor som är på riktigt i stan också men det blir aldrig samma sak som när man "kommer ut" på den gotländska landsbygden.
Det är något med hela paketet som tilltalar mig.
Som får mig att känna mig på ett speciellt sätt.
Och samma paket fick mig en gång att lättad fly därifrån.
Visst är det konstigt.
Hur som helst, det här jobbet är det bästa.
Man får börja med att skriva notiser och rewrita pressmeddelanden eller andras nyheter för att sedan jobba sig uppåt.
Och efter 15 år har jag nått mina drömmars mål.
Ja, inte riktigt ännu men nu finns inte mycket som kan stoppa mig och det jag skriver om här brukar ju bli verklighet.
Så Melodifestivalen, here I come!
Vad är väl resor till Bosnien och att möta Leif "Loket" Olsson på Bingolotto, hälsa på ministrar och intervjua kändisar mot detta.
M-E-L-O-D-I-F-E-S-T-I-V-A-L-E-N.
Det är stort.
Mycket stort.
Tack Jörgen Ringqvist! Tack Ainbusk!
I maj skrev jag i denna spalt om det vansinniga i att kommunen åker till Stockholm och arrangerar ett möte tillsammans med Gotlands gille som ett led i den demokratiska processen att forma "Vision 2025", Gotlands regionala utvecklingsprogram.
Det var ganska snart efter man överlåtit makten över Kallbadhuset till en annan herrklubb, DBW, som kommunen tyckte det var en god idé att samverka om Gotlands utveckling med en organisation som utesluter halva befolkningen.
Mina reflektioner föranledde då ingen debatt eller protest eller artiklar på nyhetsplats.
Men jag känner ingen bitterhet över att det först nu har blivit lite snack om saken.
All heder åt Johan Hellström på Furillen som vägrar sitta med i slika sammanhang!
Respekt!
Jag har inget emot herrklubbar, eller damklubbar för den delen. Men de ska inte ha inflytande i hur det offentliga förvaltas. Det torde vara så självklart att det inte ens skulle behöva sägas (skrivas).
Självklart kan det komma massor med bra idéer från Gotlands gille i Stockholm där många duktiga och visionära herrar är med.
Det är inte det. Men vi behöver verkligen inte fler fora där kvinnor osynliggörs och där kvinnors behov och erfarenheter inte tas tillvara.
Ibland måste man markera detta, tydligt och klart.
Bonderomantiken har inte bara drabbat mig. Stora delar av Sverige följer Bonde söker fru i TV4 som i år har gotländska inslag. Fler och fler inser vikten av att äta våra livsmedel så nära produktionen som möjligt vilket gynnar våra lantbrukare.
När LRF på Öland hade skördefest anammade de den mer amorösa bonderomantiktrenden och lottade ut dejter med en bonde. Fler än hundra kvinnor köpte lott i det lotteriet och de tre bönderna kunde liksom i teven välja och vraka. En av dem hade dessutom vana eftersom han var med i förra säsongen av Bonde söker fru i teve.
När ska LRF på Gotland göra något liknande?
Fotbollsgalan ska ju firas snart, varför inte en Bondegala framöver?
Fotbollsgalan ja. Det är nästan så man skulle vilja vara med där och sola i sig glansen som levidebo.
För om det inte blir Levide IF:s afton ska jag äta tio oliver.
Kanske detta skulle klassas som en njutning för många men det är en pina för mig.
Oliver, russin och soltorkade tomater är nämligen bland det värsta jag vet i matväg.
Mer ute än så kan man väl inte vara, för att vara riktigt inne ska man ju mumsa oliver som en annan äter lösgodis.
Men jag kan å andra sidan bli hur politiskt korrekt och inne som helst genom att säga att jag väljer närproducerat.
Tomater, oliver och russin tillverkas ju inte direkt på Gotland.
Oj, vilken vändning. Jag borde kanske ha blivit politiker istället.
Det får bli min nästa karriär, för just nu har jag fortfarande världens roligaste jobb.