Det var brandvarnarens dag så jag tänkte att jag verkligen skulle sätta upp en ny liten dosa där jag för ett bra tag sedan tagit ner en gammal i vilken batteriet tagit slut och sedan blivit liggande. Så jag tog mig till affären och skaffade ett nytt niovoltsbatteri men inte hjälpte det, inte, eftersom det visade sig att det var själva varnaren som var kass.
Så jag tog mig till ett prylvaruhus och köpte där en ny liten dosa för att när jag kom hem inse att det förstås inte alls var samma infästningsanordning som för den tidigare. Jag borde inte blivit förvånad för jag har aldrig varit med om någon enda varnare alls som har en like. Min tes är att var och en av världens alla brandvarnare tillverkas i unika exemplar för att det ska vara så krångligt som möjligt.
Nåväl, bara att plocka ner det gamla fästet vilket var fastsatt i innertaket med dubbelhäftande tejp för att slippa borr och plugg och skruv, men istället följde en del av färgen och putsen med varvid murbruk smattrade mot golvet. Fan ta någon. Sedan upp på den rangliga kökspallen igen med det nya fästet vilket jag också satte fast med tejp eftersom taket redan var förstört och så upp medden nya dosan, vilken jag då så klart tappade så den kraschade i golvet från tre meter och rullade i väg genom rummet som en bucklig navkapsel. Som sagt, fan ta någon.
...och är någonting möjligt att göra på två sätt och bara det ena är rätt gör jag oftast det felaktiga först. Det är lagen om alltings jävlighet.
Det var inte cykelpunkans dag men jag lagade ändå en bakhjulspunka åt min son. Rev ut slangen och hittade världens hål, som av en explosion nästan. Säkert en centimeter. Bara att skaffa en ny men var då tvungen att besöka prylvaruhuset två gånger innan jag fick fatt i rätt dimension. Sedan, i snöglopp för punka ska lagas utomhus, i med slang, på med däck och hjul och fram med pumpen.
...och då växer plötsligt en jättebubbla ut genom däcket! Sprucket, alltså. Inte hade jag sett det när jag tyckte att jag gjorde en grundlig undersökning.
Så, i väg till prylvaruhuset ånyo för att skaffa ett helt nytt däck och då var det det där med alla dimensioner igen men till slut tog jag en rövare och när jag kom hem skruvade jag av hjul och krängde av gammalt däck och krängde på nytt däck som var lite för smalt men funkade ändå och stoppade i den någon timme tidigare inköpta slangen och blåste luft och lade på kedja och satte hjulet tillrätta och ropade som den curlingfarsa jag är att ”nu är det klart”.
Nästa dag undrade sonen vad jag gjort med hans cykel, vadå är det något fel, ja testa, så jag testade och tyckte att det vinglade ovanligt mycket vilket visade sig bero på att jag glömt skruva fast hjulet. Så då skruvade jag fast hjulet.