De första stugorna vid Sudersands semesterby

Gotland2007-06-30 01:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
EN OHYGGLIG BRANDOLYCKA inträffade vid Rangsarve i Alva i början av juli 1957. Fru Signe Hafdell hade fått besök av sina fyra döttrar bosatta i Stockholm och deras barn. Hon skulle laga middag åt dem och skulle tända köksspisen med hjälp av fotogen. Men det fanns glöd kvar i spisen som tände fotogenet. Fotogenkruset slant då ur händerna på kvinnan som fick kläderna helt övertända.Fru Hafdell fick svåra brännskador och huset blev totalt förstört. Hennes närmaste granne Elisabeth Sonell berättade efteråt att Signe Hafdell varit inne hos henne, men klockan tre på eftermiddagen gick hon hem för att laga mat till barn och barnbarn tills de kom hem från badstranden vid Björklunda.Hemma fanns då bara en åttamånaders baby som låg och sov i sin barnvagn strax utanför köksdörren. En liten stund senare fick Elisabeth Sondell se liksom en stor brandfackla borta hos Hafdells och när den kom närmare fick hon se att det var grannen som kom springande med kläderna helt övertända. Hon skrek till den brinnande kvinnan: "rulla dig i gräset", vilket hon också gjorde medan fru Sondell hjälpte till att släcka med händerna och fick en del brännskador på dessa. Fru Hafdell hade sinnesnärvaro att springa tillbaka till huset för att rädda babyn som svävade i uppenbar livsfara då elden i köket spritt sig.Signe Hafdell var mycket svårt skadad då både kläder och underkläder var övertända. Hon hade också skadat fötterna. Så fort den lilla flickan var räddad larmade fru Sondell brandkåren och larmet gick först till Havdhem och sedan till Hemse.Den skadade fördes till lasarettet där läkaren larmade flygambulansen. Den skadade fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala där läkare konstaterade att skadorna var mycket svåra. Hon hade 75 procents skador av första, andra och tredje graden över hela kroppen.Hon fick blodtransfusioner och doktorn ansåg utgången oviss men att hon klarat transporten bra. Kvinnan var i femtioårsåldern och läkkraften mot brännskador avtar med åldern. Fru Havdell levde ännu följande morgon men utgången var oviss.Huset var totalförstört och man hade inte kunnat rädda något lösöre. Den skadade kvinnan hade berättat för grannen att "kruset rappade ur händerna". Skärsåren på fötterna tydde på att hon haft en glasflaska med fotogen.Barn och barnbarn som var på besök i moderns hem förlorade alla sina tillhörigheter. Olyckan inträffade på en onsdag och natten till fredagen avled Signe Havdell. Hon var änka efter Josef Havdell, Väskinde, och hade fått ärva sitt föräldrarhem i Alva. Hon var känd som en mycket hjälpsam och vänlig människa.
VÄDRETS MAKTER
var allt annat än nådiga i början av juli 1907 vilket Gotlänningen skrev om i sin 50-årskrönika 1957. Den andra juli gick åskan över Gotland i 24 timmar, på Sudret hördes åskan redan dagen innan. Natten till den tredje var himlen ett enda flammande eldhav i flera timmar. Åskan slog ner bland annat i Stenkumla kyrka, ladugårdar i Garda och Boge brann ner, flaggstänger, telefonstolpar och träd splittrades och när ovädret var som värst stängdes telefonstationer. Ännu värre var regnet som kom i floder. Visby fick 89 mm, Buttle 80 och Väskinde 92, hagel "stora som sparvägg" föll i Klinte och i trädgårdarna i Klinte stod vattnet 33 cm över gångarna. "En sannskyldig syndaflod, helst om man tänker på att under hela juli 1906 föll i staden bara 26,2 mm", skrev Gotlänningen.Som en följd av ovädret fick Sällskapet DBV ställa in sitt sammanträde den 2 juli. Ovädret rasade då som värst, och endast ordföranden och ceremonimästaren hade vågat sig ut och fanns då på utsatt tid på Paviljongsplan.
NÄR KREDITBANKENS HUS
vid Hästgatan i Visby renoverades 1957 bekräftades vad man dittills bara anat - att huset en gång varit ett medeltida köpmanshus. Stilfulla portalomfattningar, medeltida fönsterschakt med mera som kommit i dagen bekräftade detta. Huset uppfördes på 1300-talet, sade landsantikvarie Gunnar Svahnström.I den del av huset där Sylve Norrbys bokhandel var inrymd fanns fortfarande medeltida valv och pelare kvar, detaljer som blev noga utforskade av föregående landsantikvarien Greta Arwidsson.Det visade sig att husmurarna var medeltida ända upp till den nutida takresningen. Huset var byggt i tre våningar och sannolikt försett med resliga trappgavlar åt Mellangatan och S:t Hans plan. Undertill fanns en källare. På det stora huset fanns ett "bakbygge".Vem som byggde huset vet man inte, däremot är det känt att mellan åren 1655 och 1680 bodde Visby stads borgmästare Karl Persson-Sundman där.Vid mitten av 1700-talet byggdes huset om, förlorade sina trappgavlar, fick rappning på murytorna och utrustades med sitt nuvarande tegeltak. Mannen som gjorde detta hette Johan Lythberg och var på sin tid en mycket känd köpman i Visby.
"VAD SKALL VI TILL ITALIEN
att göra när det finns sådana platser som Sudersand?" Det undrade Gotlänningen i juni 1957. Och ansåg att Italien var att gå över ån efter vatten. Sommaren hade inställt sig på Fårö med "sol över dyner och klapperstensfält, solrök över det sidenblåa havet och varma vindar".Man räknade med att Sudersands sanddyner invaderades av 25 000 turister varje sommar. Lagom till sommaren 1957 hade en liten semesterby växt upp på Sudersand och större skulle den bli. Nio stugor byggda i Gotlandsstil och av gotländskt material stod färdiga och nio till skulle det snart bli. Sammanlagt 24 stugor var planerade i olika storlekar.Kostnaden var beräknad till 270 000 kronor och 150 000 var lovat i stadsbidrag.Parkeringsplatsen vid Sudersand uppvisade en mängd utländska bilar, trots att många utlänningar inte hade tillstånd att komma hit."Kung för hela anläggningen" var Verner Larsson, son till Fårö-konstnären Marcus Larsson och som ända sedan Fårö-turismen slog igenom verkat som Gotlandsbolagets välbetrodde man på Sudersand, skriver tidningen. Till sin hjälp hade han fått Karin Klasén i restaurangen. Hon var välkänd sedan tio år på Stora Karlsö där hon trollat fram många middagar åt inblåsta resenärer.En helinackordering på Sudersand gick på humana 14:50 per dag.
Läs mer om