Politik går ut på – bör i vart fall göra det – att skapa det goda livet för så många som möjligt. I Sverige valåret 2014 finns det inget märkbart intresse bland rikspolitikerna för att ta några steg i den riktningen. Valfrihet är ju en till leda upprepad slogan vad det än gäller (själv får jag krampaktiga ryckningar och häftigt illamående bara jag hör ordet valfrihet). Men för oss väljare erbjuds ingen valfrihet. Alla partier, från vänsterprasslarna till sverigeakrobaterna, tycker i det stora hela likadant. Och för att finna några skillnader mellan de båda giganterna, sossarna och modsen, måste man ha ett högklassiskt mikroskåp som kan skilja trams från annat trams. Skiljelinjerna tycks gå vid om en medelinkomsttagare ska få någon enstaka tusenlapp mer eller mindre i skatt eller om det i skolan ska delas ut betyg från trean eller sjuan eller nå't sån't. Och så ondgör man sig över att de politiska partierna inte lyckas attrahera ungdomar…
För att skapa det goda livet för ett större flertal måste man nog ha något som alla riksdagspartier i dag saknar, nämligen visioner, idéer och mod. Rubriken på Fredrik Virtanens ledare i Aftonbladet den 12 april var ”Låt bara kvinnor rösta, män vet inte sitt bästa”. Det är ett exempel på en visionär och modig idé som – om den genomfördes – skulle göra livet bättre för de allra flesta.
Ta ifrån männen rösträtten och lägg dessutom till att män inte ska kunna väljas till några förtroendeposter i kommun, landsting och riksdag. Det skulle i ett svep ta oss ett stort mot ett bättre samhälle och ett godare liv. Och det är inget som jag (och tydligen Fredrik Virtanen) bara tror och tycker. Det är ingen åsikt, det är en insikt. Överväldigande bevis finns i massor. Det är män som begår brott, det är män som kör bil så dåligt att folk dör och lemlästas i trafiken, det är män som super och slåss och därför kostar sjukvården miljarder varje år, det är män som krigar och köper krigsleksaker för skattepengar, det är män som förstör miljön med bensinslukande bilar och ”affärsflygresor” som inte behövs. Det är (blivande) män som slukar skolresurser för att de tror att skolan är en lekstuga. Listan kan fortsättas. Men konklusionen är given och den är att det är män som kostar stora pengar och det är män som fattar besluten som kostar pengar.
Det är hög tid att befria oss män från uppgifter vi inte har kompetens att utföra, dvs. att skapa det goda livet för ett större flertal. På andra områden är vi snara att kalla på experter. Varför inte låta det gälla även politiken?
Men hallå! Vart tog jämlikheten vägen? Jomen, något får man väl offra för den goda sakens skull. Och dessutom är det på tiden att kvinnorna kompenseras för några hundra års manligt förtyck.
Det hissar vi
Påshelgens balkongpremiär – utsikten över Östersjön är kvar!
Och det dissar vi
Miljardsatsning till försvaret – en senkommen julklapp till Putin. Vad har han gjort för att förtjäna detta stöd?