Bogeborna gick man ur huse vid invigningen
Boge kyrka återinvigdes efter inre renovering sommaren 1958.Foto: Tommy Söderlund
Foto: Tommy Söderlund
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Ett vackert och väl utsmyckat tempel reste sålunda de medeltida Bogeborna vid sin insjös västra strand år 1260. Det utökades med förhöjt och breddat långhus redan 40 år senare. Men tornbyggnaden synes ha blivit restpå osäker grund. Vid mitten av 1800-talet rasade tornbyggnaden över åt väster, varvid även de rundbågiga valven i långhuset delvis följde med. Långhuset blev då provisoriskt återställt, varefter nytt torn uppfördes år 1892. Vid förnyad restaurering år 1926 erhöll långhuset nya stenvalv och ny mittkolonn som utbyte mot det provisoriska trätaket" skrev Gotlänningen om kyrkans tidigare historia.
Den restaurering som nu utförts hade närmast tagit sikte på att försköna kyrkan även inuti och bland annat hade samtliga kalkmålningar, varav de flesta från 1200- och 1300-talen, som funnits under putsen i såväl kor som långhus, frilagts av konstnären Erik Olsson.
Bogeborna hade gått man ur huse till återinvigningen som förrättades av biskop Algot Anderberg. Han assisterades av inte mindre än åtta prästmän, prostarna Öberg, Björkander och Munthén, kyrkoherdarna Wernberg, Percival, Björlander och Molander samt pastorsadjunkt Sten Wihlborg och kyrkvärdarna Bertil Hallin, Viktor Nilsson, Gösta Sandelius och John Lundberg.
"Ute över Bogevikens vatten svävade silvertärnorna, och bland strändernas knappagtuvor höjde de talrika brudsporrarna sina skära blommor mot ljuset. Kyrkogårdens rosor blommade, och under kyrkovalven ljöd tempelsången ren och klar" skrev Gotlänningen Arvid Olsson.
DEN GOTLÄNDSKA jordgubbssäsongen hade nått sin kulmen i mitten av juli 1958. Gotlands trädgårdprodukter fick som mest in 15 000 liter jordgubbar per dag, jordgubbar som till stor del gick vidare till Stockholm. Det mesta gick med båt men varje kväll gick också ett extrainsatt plan från Visby till Stockholm med enbart jordgubbar. Men det var endast de finaste jordgubbarna som gick ut på konsumentmarknaden. Bär som inte var av högsta kvalité frystes in och såldes till en glassfirma. Partipriset för prima jordgubbar var mitt i högsäsongen 1:35 per liter.
MOTORFARTYGET "Fårö" av Kappelshamn som kaptenen Anders Sjögren köpt på våren 1958 totalförliste utanför Ystad. Kapten Sjögren, 54 år, och hans två söner, 27-årige Helge och 23-årige Folke, räddades av tillskyndande fartyg sedan de hoppat över bord från det egna sjunkande fartyget.
Fartyget var på väg till Köpenhamn med trä från Mäntyluopo i Finland. Lasten försköts sig i det hårda vädret och trots att man började lämpa lasten över bord gick fartyget inte att rädda utan kantrade och sjönk.
DE SENASTE ÅREN har vi flera gånger kunnat läsa i tidningen om skattplundrare som letar fornfynd i det gotländska åkrarna. För femtio år sedan vandaliserades Koparveröset i Lärbro och Gotlänningens skribent skrädde inte orden:
"Marodörer har gått hårt åt Koparveanläggningen. Den väldiga 3.000-åriga kalkstensmuren är genombruten och synnerligen illa åtgången. Stävjas inte ofoget är en av de ytterst få byggnader som över huvud taget finns från bronsåldern tillspillogiven. /.../ Nidingsdåd av detta slag innebär urbota straff, och ingen möda skall lämnas osparad för att få marodörerna inom lås och bom."
Vi får se om det längre fram i tidningslägget om några skyldiga åkte fast.
VARPA-SM 1958 avgjordes på Slottsskogsvallen i Göteborg. Stånga IF vann herrarnas kulkastning. Laget som bestod av Bertil Olofsson, Thure Pettersson och Gottfrid Andersson förlorade inte en enda kula under de två dagarnas kastande. Inte heller Väskindedamerna Ella Karlsson, Eivor och Anna-Lisa Östberg förlorade någon kula på väg mot SM-titeln. Claes Gardell, Järva IF, vann herrarnas individuella centimeterkastning och hans klubb centimeterkastningen för tremannalag. Asta Johansson och hennes klubb Stånga IF vann detsamma för damer.
EN AMERIKANSK stjärnjournalist och författare kom till Visby i slutet av juli 1958. Amy Vanderbilt var på rundresa i Europa tillsammans med två söner, elva och sju år gamla. Hennes dagliga resereportage under vinjetten "Att resa med barn i Europa" publicerades i 140 amerikanska tidningar med tillsammans omkring 40 miljoner läsare.
Amy Vanderbilt beskrevs av Gotlänningen som en förtjusande och parant dam. Hon eskorterades av vice direktören i Svenska turistföreningen Georg K:son Kjellberg och under Visbybesöket även av turistintendenten Stig Sundahl som tog emot den celebra gästen vid flygplanet.
Att Visby kom med på hennes resrutt berodde på hennes stora intresse för rosor, hon hade fått sig tillägnad en ros i lavendel och purpur, och uttryckte en önskan att få skänka en till "rosornas stad". Finns det någon Vanderbilt-ros i dag i botaniska trädgården?