Tillhör ni kategorin som varje gång ett nytt år infaller känner er manade att avge nya löften som ni sedan inte kommer att kunna hålla? Jag gör det definitivt inte och eftersom en god vän har lärt mig att aldrig lova något försöker jag oftast möjligt leva efter det. Dock ingen regel utan undantag så enbart för er läsare listar jag några löften inför 2013. Med två fingrar på bibeln lovar jag att inte...
• heller under detta år börja spela golf.
• uppdatera Facebook om att ett träningspass har avklarats.
• använda ordet "check".
Som tack för visat intresse kommer härmed veckans fem rockraketer. Håll i er för bättre än så här blir det knappast!
Johnny Thunder - I'm Alive, 1968
Mannen i fråga ska inte sammanblandas med den gamla New York Dolls-gitarristen Johnny Thunders. Nu snackar vi 60-tal där originalet är gjort av Tommy James and the Shondells. Om jag förstått det hela rätt så uppträder den numera 80-åriga Johnny på kryssningsbåtar i Karibien emellanåt. Big-Benny, legendarisk plattvändare i storstan, hävdar att detta är världens bästa låt. Så långt sträcker inte jag mig men kriminellt bra är den. Så ligger det till gott folk!
David Bowie & The Spiders From Mars - White Light/White Heat, 1972
Första halvan av Bowies 70-tal är så mycket mitt i prick det går att komma när min musiknerv ska kittlas. I hans mest fantastiska skaparlusta spelade han för BBC-radio in denna helt underbara version av Velvet Undergrounds klassiker. Naturligtvis hade jag kunnat välja många andra låtar från den här eran men den här har fastnat och lyssnar ni vid 2.17 förstår ni nog varför.
Turbonegro - Get It On, 1998
Som tidigare nämnts har jag en viss förkärlek till låtar där "Get It On" ingår i titeln. Inget undantag denna gång så här presenteras låt nummer tre från världens bästa öldrickarskiva, Apocalypse Dudes. Jag har förvisso testat kombinationen av Apocalypse Dudes och öl vid flertalet tillfällen men det är inte jag som kommit fram till resultatet. Detta skedde istället i en tysk omröstning där de tokiga norrmännens masterpiece hamnade högst upp på prispallen i den ärofyllda omröstningen.
Black Sabbath - Sabbath Bloody Sabbath, 1973
Öppningsriffet skär som en kniv genom bröstkorgen och strax efter kommer den där förvirrade figuren Ozzy och sjunger som alltid så makalöst bra. Numera håller fru Sharon honom i ett järngrepp och sannolikt hade han inte varit i livet utan hennes ständiga övervakande. Finns det ett viktigare band för den tunga rocken än Black Sabbath? Knappast.
The Sonics - Psycho, 1965
När amerikansk garagerock är som allra bäst. Betänk att året är 1965, så vi snackar om några riktiga tuffingar. Jag hade förmånen att se de här gentlemännen live för några år sedan. Förmodligen lite mindre stök på scenen än när det begav sig men annars rockade det på finfint med ett sound som lät som från svunna tider.