Det händer att jag skriver om politikerförakt.
Om bristen på kompetens hos våra folkvalda beslutsfattare. Om oförmågan att, som det heter på ren svenska, få tummen ur röven.
En god vän som har mycket med regionen att göra, både med tjänstemän och politiker, sammanfattade sina erfarenheter med att "det finns ingen som tar ett beslut".
Alla springer runt varandra, hänvisar hit och dit, diskuterar framlänges och baklänges tills papprena möglat bort och ingen längre minns vilken frågan var.
Regionens bottenbetyg i rankinglista efter rankinglista visar att han har en poäng.
Men det finns ett exempel som står som ett monument över den blocköverskridande handlingsförlamningen. Ett kvitto på att tummen sitter där den alltid suttit.
F-huset på Säveområdet har varit en skandal sedan dag ett, sedan har det bara gått utför.
Jag gick där i tre år i början av 90-talet.
Då ramlade ett fönster ut med karm och allt under en lektion och landade med ett kras på gården nedanför.
Vi skickade lappar mellan klassrummen, under väggarna eftersom de lutade så. Mögelkänsliga skolkamrater fick huvudvärk och rinnande ögon. Ventilationen fungerade inte.
Nu ska eleverna bojkotta undervisningen i lokalerna, och jag förstår dem. För 18 år sedan var jag elevskyddsombud på Säveskolan och totade ihop lappar som uppmanade till strejk av exakt samma anledningar, men farsan tog mig i örat och det blev inget av min revolt.
Sedan dess har politiker i alla regnbågens färger hållit varandra i handen när de gått som katten kring het gröt. De har beslutat sig för att riva, men lik förbannat står huset kvar. Som ett monument, över lokalpolitik i sin sämsta form.
Man tror knappt att det är sant att tidningen kan göra förstasidor på temat "mögel i F-huset" ännu 2011 när problemen varit kända i decennier.
Jag skulle vilja kölhala någon, hänga ut någon med namn och bild och säga "det är ditt fel ditt inkompetenta mähä". Men då skulle jag få lista namnen på varenda verksam politiker sedan 80-talet och det har jag inte plats med. Och ni har inte tid att läsa.
Nu, efter de senaste mögelskriverierna, nu slåss makthavarna om vem som mest beslutsamt kan slå näven i bordet och säga "nu räcker det".
Problemet är bara att vi har sett det förr. Vem försöker ni lura?
Det blir som när man ropar efter vargen. Ingen tror på er. Och när ni (här inbegrips alla lokala makthavare sedan 1980) visat en sådan exempellös bristande förmåga att komma till skott med F-huset, hur ska vi då kunna lita på något annat ni gör?
Är månne hela Region Gotland ett enda stort F-hus?
Ja förlåt att jag frågar så ofint, men frågan torde vara berättigad.
Men kör på ni, slå era nävar i bordet och dundra kraftfullt om handlingskraft och mannamod.
Slå inte för hårt bara, för då kanske hela rasket rasar runt er.
Vilket förvisso, åtminstone ur F-husetperspektiv, vore önskvärt.
Veckans lista. Fem sämsta på tv.
1) "Fångarna på fortet". Bäst före-datum, någon? C-kändisar, någon?
2) "Bonde söker fru". Skäms-tv på bästa sändningstid.
3) "Gustafsson 3tr". Att kunna dregla med glasögon på sned är inte samma som bra tv.
4) De finska barnprogrammen som visas innan "Bolibompa".
5) "Östnytt". Regionala nyheter är inte särskilt regionala för gotlänningar.