Så skönt. Sommarlov. Slippa lukten av blåstenciler, för att inte tala om smaken på tungan när jag tvångsmässigt slickar på dem. Undrar om det är så det känns att vara full.
I sommar ska jag inte göra nåt. Bada kanske. Slippa känna mig ute för att jag inte hänger i rökrutan. Morsan har köpt Bergis, hon fattar ingenting, jag ville ha Wrangler men det hjälper inte att tjata. Jag kommer att längta hela lovet tills jag får se henne igen. Vet inte var hon håller hus på sommaren för jag har inte vågat prata med henne.
Ska till stan och kolla skivor sen, jag har sparat och pantat ihop till en. Det blir nog ”Deceptive Bends”. Får se om jag kollar ”Saturday Night Fever” också, den går på bio nu, hon är rätt snygg, tjejen som är med.
Tänk att det i alla kvinnogäng alltid finns någon som skrikskrattar!
Kalsong- och strumprace i tvättstugan. Att en familj på fyra personer kan ha så kolossalt mycket underkläder!
Mott the Hoople: Roll Away The Stone!
Det sägs att inget gör människan så upprörd som när djur far illa och gamla träd sågas ned. När detta skrivs pågår sökandet efter en 17-årig flicka i Västergötland och enligt rapporterna är en hel bygd engagerad. Så smärtsamt som det är att (försöka) tänka sig in i familjens situation, lika värmande är att så många verkligen vill hjälpa till när det som mest behövs.
Det råder kulturskymning på redaktionen. En yngre medarbetare hävdade att Inger Nilsson, hon som spelade ”Pippi Långstrump”, heter Ingrid Johansson. Ingrid Johansson! Och när jag nämnde Larry Hagman var det en som sa ”vem är det?”. Kulturskumning var alltså ordet.
Nähä, om man skulle ta en puckstång. Jordgubb.
Vad som än hänt i Västergötland är min tes orubbad. Det finns personer som blivit onda längs vägen, inte tu tal om annat. Men de allra, allra flesta är goda, trevliga, snälla, hjälpsamma människor. Det är något jag alltid försöker komma ihåg.
Det är preskriberat nu, men när jag tog lektioner för körkort gick jag tidigare från ett teoripass för att jag, som jag sa, skulle till landet med familjen. Istället cyklade jag som en tok till biografen och löste biljett till den danska så kallade glad-p-filmen ”I skyttens tecken”. Det är därför jag inte är helt hundra på vad alla blå påbudsskyltar betyder.
Larry Hagman? Vem? JR Ewing!
Bergis, morsan. Jag vill ha Wrangler. Alla andra har Wrangler. Alla.
Magnus Ihreskog