Chefen Lennart Johansson förklarade för Gotlänningen var namnet Domus kommit ifrån.
"Domus kommer från det latinska namnet Domino. Översatt till grekiska betyder Domino helt enkelt hem eller hushåll och familj. Ett gammalt latinskt ordspråk har för övrigt följande lydelse: Domus Propria, Domus Optia och översatt betyder det: Eget hem, bästa hem.
Namnet börjar numera bli ganska allmänt på Konsums varuhus."
Lasarettets utbyggnad var den stora frågan vid landstingets urtima möte i juni 1957. Kostnaden skulle uppgå till drygt sex miljoner varav staten skulle bidra med 65 procent. Med de nya utrymmen skulle lasarettet få 295 platser varav 68 på kirurgen, 27 på gynekologen, 22 på förlossningsavdelningen, 25 på barnavdelningen, fyra platser för ammande mödrar, nio på ögonavdelningen, 30 på epidemiavdelningen och lika många på konvalescentavdelningen.
Fleringe skola firade sin sista skolavslutning pingstafton 1957. I hundra år hade skolan varit ett kulturens centrum i Fleringe men nu var det slut. Nedläggningen var väntad och därför rådde ingen allvarlig misstämning nu när det var dags. Skolstyrelsens ordförande verkmästare Ragnar Johansson hoppades att barnen skulle acklimatisera sig i Rute, dit de nu skulle flytta.
En sådan våldsam folkminskning som Fleringe socken hade fått vidkännas under ett par årtionden måste få konsekvenser även för bygdens skola. Storskolan var redan nedlagd sedan något år tillbaka och nu var det småskolans tur.
Skolan hade en hundraårig historia, redan 1855 uppmättes platsen för den nya skolan och till skolläraren upptogs i räkenskaperna åtta tunnor råg till ett värde av 93 riksdaler och 16 skilling.
1857 började den nya skolan. Enligt bevarade handlingar inköptes då vedyxa, eldgaffel, lås och nyckel, Karta, räknebok med anvisningar och naturlära. 26 gossar och 18 flickor undervisades i 34 veckor, i hemmet undervisades en gosse och 5 flickor.
För undervisningen svarade skolmästare Weström och skollärare Östman.
"Ett damoklessvärd hade länge hängt över Fleringe skola, vi hade räknat med det som skedde", skrev tidningens medarbetare Ellen Classon.
På Heliga trefaldighets dag i juni 1957 återinvigdes Grötlingbo kyrka efter en omfattande restaurering. Åtta månader tog det innan Sudrets största helgedom stod färdig och det kostade 115000 kronor. Men så hade kyrkan också fått en grundlig renovering och samtidigt elvärme installerad.
Många vackra konstverk blottades i kyrkan i samband med renoveringen, skriver tidningen. Grötlingbo kyrka är inte bara en av Gotlands största kyrkor, utan också en av de vackraste. I samband med renoveringen framkom de vackra bänkarna med 1700-talsdekor sedan den smutsgula färgen hade skalats av.
På medeltidsmålningar är kyrkan relativt fattig om man undantar de utsökt vackra glasmålningarna framme i koret.
Det hade funnits målningar ännu på 1700-talet men ett gammalt protokoll berättade stolt hur idogt man skrapat bort dessa för att få bort det katolska i samband med renoveringen på 1700-talet. "Man gick grundligt till väga för att för att få bort det katolska som målats dit av påvliga drängar." Det förnämsta konstverket i kyrkan var Sigraifs dopfunt, förmodligen lika gammal som kyrkan det vill säga från 1100-talets slut.
500-600 personer hade lockats till söndagens återinvigning i strålande solsken, biskop Algot Anderberg invigningstalade, pastor Nils Råmonth predikade och landsantikvarie Gunnar Svahnström berättade om kyrkans historia, bland annat om en påvlig bulla av 1296 enligt vilken kyrkan byggts till S:t Lukas ära.
Under kyrkogolvet hade man hittat rester efter en mindre äldre kyrka, tydligen den första kristna kyrkan i bygden.