Någon annan skulle säga att det inte går. Jag tror däremot att det omöjliga möjligen bara tar lite längre tid. Ensam baxar jag ut vår enorma agave från orangeriet. Med den väldiga krukan i ett fast grepp i famnen trixar jag upp den på en ramp. Jag ser agavens långa taggar med hullingar i halshöjd. Jag hinner tänka att knivlagen säger nio centimeter. Den här skulle klassas som mordvapen. Om jag tappar taget vore det en sorglig död för en trädgårdsnörd – att hittas spetsad på sin egen agave.
Att vara udda och sticka ut tycker jag numera är ganska skönt. Men jag önskar att jantelagen hade förbjudits för länge sedan. Ärren från när jag växte upp finns fortfarande kvar. Inte kunde jag det som räknades i andras ögon. Jag blev vald sist varje gång det skulle göras något i lag på gympan eller spelas brännboll, och jag stannade hellre på planen för att studera någon förbiflygande fjäril, växt eller insekt. Alla killar är inte stöddiga och gillar att tacklas på en fotbollsplan. Sådana som mig måste det också finnas plats för i skolorna. Jag minns de rötägg som bara var ute efter att vara elaka. Jag minns en gång när ingen ville stå i mål. Jag fick stå. Den leriga bollen med skruv träffade mitt i ansiktet. Undra på att jag hellre odlar Medelhavsväxter sedan dess.
Jag hoppas att vi är på väg in i en tid där fler barn och unga tillåts vara enskilda individer, unika på var och ens eget sätt. Jag tror att vi vuxna måste bli bättre på att peppa dem. Likabehandlingsplaner och antimobbningsgrupper till trots, men varje dag utsätts gotländska ungdomar som inte följer normen för kränkningar i öns skolor. Det är aldrig någonsin ok. Fler måste ha modet att sätta stopp.
Men jag tror att någonting kan vara på gång. För den senaste tiden har jag mött unga som jag kunnat känna igen mig själv i. Som går sin egen väg och är bra på udda saker – riktigt duktiga när man frågar. De struntar i Jante och tror på framtiden för Gotland och den egna förmågan i synnerhet. Unga entreprenörer sitter på sina kammare och ruvar på idéer och framtida projekt. Gladast blev jag efter att ha besökt UF-mässan på Wisby Strand. Smarta gymnasieungdomar stod på tå för att få leverera och presentera sina företag. Briljanta uppfinningar, så självklara att ingen annan hade kommit på dem, är just nu på väg ut i handeln. Med både agave och kruka i säkerhet på backen tänker jag att Jante, han gör sig icke besvär.