Jag läser om att några tycker att barn ska cykla mer i vardagen, till skolan och så. Det är så himla bra att cykla, menar de och barn idag sitter ju still så väldigt mycket.
Jag minns att min mamma också brukade tjata om att vi satt stilla för mycket, åtminstone om vintrarna. Men om somrarna, då kunde hon inte klaga. Jag kan aldrig minnas att vi hade några gränser. Eller ja, pissbrunnen fick vi under inga omständigheter närma oss. Men sommarpojken blev stångad av en tjur en gång, det minns jag. Vi lekte vid havet, i hagarna, vid bryen, på höbalarna och en gång tog slåttermaskinen som slog vägkanterna alla våra skor, då vi lämnat landsvägen en stund, ställt skorna längs med dikesrenen och begett oss in i någon skog. Vi cyklade var vi ville. Senare körde vi våra mopeder runt hela Sudret som vi ville. På Trafikverkets hemsida om barndödlighet i trafiken läser jag:
”Tabellerna visar att år 1947 dödades 90 barn yngre än 12 år som gående och cyklister. Motsvarande för år 2007 är 2 dödade. Vad beror då denna mycket kraftiga nedgång av antalet dödade gående och cyklister på? Det finns inget enhetligt svar, men en trolig förklaring är att barn är mer övervakade i dag. De tillåts inte att vara ensamma ute i biltrafiken.”
År 1970 dog 421 barn i andra olyckor i Sverige. År 2013 var antalet nere i 58.
Alla minns vi någon som inte klarade sig. Som dog, mycket på grund av att synen på barn förr i tiden (och nu talar jag alltså om nittiotalet och bakåt) var av något slappare natur. Barn förväntades ”härja fritt”. Könsskillnaderna på olycksfall är dessutom gigantisk när man kollar på statistik. Pojkar dog i olyckor långt mycket oftare än flickor. Nu är könsskillnaderna nästan utsuddade. Nu ser vi efter alla barn. Vi håller dem nära. Vi har kontroll och kontakt via telefoner. Vi kör på dem. Och därför överlever de.
Jag har inget körkort och därför måste mina barn cykla eller gå åtminstone hem från skolan varje dag. Så varje dag runt 14 blir jag plötsligt hängiven Kristus och ber ivriga böner om att mina barn inte ska dö idag heller. Jag är ju också gångtrafikant och cyklist. Jag vet hur nära det är att man själv förolyckas i trafiken då och då. Men jag har åtminstone en fullt utvecklad hjärna och har hittills hunnit värja mig. Min tioåring har inte det.
Låt föräldrar till barn under 12 jobba mindre då, för samma lön och se till att de hinner följa sina barn med cykel till skolan varje dag om det är så himla viktigt att CYKLA. ELLER. Inför mer rörelse i skolan. Så att alla får samma möjlighet till rolig träning och inte bara de med rika föräldrar. Anordna gratis träning för alla barn i gympasalarna som står tomma på eftermiddagar och kvällar. Men kom inte och säg att problemet med stillasittande barn löses bara de får vistas lite mer i trafiken. Det är så idiotiskt tänkt att det inte är klokt.
jenny_thomasson@hotmail.com