En buss i Visby, på väg mot Burgsvik via Hemse.
"Gotlänningar kör bil", slår före detta regionråd Björn Jansson fast i en allmänt slö text, skriven från Stockholm, som i princip går ut på att han dissar, ja men det mesta. 35-timmarsvecka är onödigt, gratis kollektivtrafik likaså.
Själv har jag nu åkt buss på Gotland i 40 år. Jag har uppfostrat tre barn, körkortslös, i Visby. Ja, Björn har absolut rätt i att man på Gotland kör bil – om "man" betyder medelklassen. För efter 40 år på bussen kan jag berätta vilka det är som åker buss. Barn, ungdomar, pensionärer, invandrare, sjukpensionärer och en och annan kvinnlig pendlare. Och alkisarna. Och så jag då. En medelålders, nykter trebarnsmamma som av adhd-skäl inte kommit mig för att ta körkort. Vi finns också där på bussarna, npf-personerna.
Sedan Gotlandsbuss i samarbete med Bivab tog över linjetrafiken på ön upplever jag en större trygghet och stabilitet i trafiken. Bussarna kommer på utsatt tid, förflyttar en utefter den angivna rutten och har stabila, vana och trygga chaufförer.
Två saker är väldigt viktiga när man åker buss. Den första är att bussen hämtar en i tid. Det finns få saker som är värre än att stå vid en busshållplats med hjärtat bankande i bröstet, väntande på en buss som inte kommer, helt utan kontroll över situationen. Man ska ju någonstans och ofta har man en tid att passa. Tiden är med andra ord elementär. Man kan tro att det är en självklarhet, men med tidigare bussbolag var det tyvärr inte det.
Det andra är en välmående, väl vald busschaufför som kan hantera stress. För trots att tiderna är elementära när man åker buss, glömmer jag aldrig busschauffören som, trots en mindre försening på grund av väder, tog sig tid att gå ut ur bussen och personligen hjälpa sina passagerare att komma tryggt och säkert ombord och hinna sätta sig ner, innan vi körde vidare en snöig eftermiddag i vintras.
Det jag saknar i kollektivtrafik, just nu, är en senare sista avgång från Hemse om vardagskvällarna. Sista bussen går 19.20, vilket gör det svårt att delta i diverse kvällsaktiviteter utåt landsbygden till. Kappelshamn har en 21.40-buss som jag tycker borde finnas från alla tätorter om vardagskvällarna. I övrigt tror jag mer på att erbjuda gratis kollektivtrafik än att utöka befintliga tabeller. Detta med tanke på vilka samhällsgrupper det är som nyttjar bussen.
Det är ju inte medelklassen som sliter på bussarnas säten som sagt. De sliter på klimatet i stället. Så för mödan och klimatinsatsen som det är att leva ett bilfritt liv, låt det vara gratis.