Bison skriver i sina krönika om hur han sett en vacker kvinna på stan som sett ledsen ut. Han har då gått fram till henne och förklarat att han inte menar att ragga men att han bara vill säga att hon är mycket vacker. Kvinnan börjar då gråta, kramar Bison och säger att hans komplimang gjorde hennes dag. Bison uppmanar sedan läsarna att gå fram och krama de som ser ledsna ut.
Jag tycker mycket om Bisons blick. Han är krönikör i den här tidningen av just den anledningen skulle jag vilja påstå, för sin förmåga att SE saker. Och det är en fin sak att uppmärksamma att någon ser ledsen ut och vilja göra något åt det. Men om det var jag som stod på gatan och såg ledsen ut så hade jag varken velat få höra att jag var vacker och jag hade definitivt inte velat ha en kram.
Komplimanger angående mitt utseende är ingenting som muntrar upp mig, fast att jag alltså är en kvinna. Jag har ju en egen spegel. Jag vet själv statusen på mitt utseende. Jag vet att vissa dagar, ur vissa vinklar och förutsatt att jag har hälsan och är pigg, så kan jag se helt okej ut. Lite söt. Vissa dagar ser jag ut nästan exakt precis som Rolf Lassgård och när jag har pms så är jag väldigt lik trollen i Frostfilmen. Jag vet att jag har rynkor i pannan och att mina lår många gånger ser ut som trästockar. Och jag vet också att i vissa kläder, med håret nedsläppt, kan jag tas för helt okej snygg.
Det är av många anledningar så oerhört ointressant med utseenden, till exempel av just den anledningen att de flesta faktiskt är väldigt medvetna om hur de ser ut. Och oavsett vad folk säger om mitt utseende, vare sig det är komplimanger eller okvädinsord, så är det ju såhär jag ser ut. Jag blir varken snyggare eller fulare av att få min kropp recenserad. Inte heller blir jag varken gladare eller ledsnare.
Alla behöver bekräftelse förstås, det är ju mänskligt och något vi behöver för att orka leva. Men när jag är ledsen, är det inte komplimanger och bekräftelse som muntrar upp mig, utan snarare omtanke och visad empati.
Vad gäller kroppskontakt så nej tack. Rör mig inte. Att födas till kvinna är att först behöva uthärda åren som flicka då alla tror att man älskar att bli klappad och kramad och gonad med stup i kvarten bara för att man är en mjuk och känslig flicka. Sedan tonåren och killarnas tafsande och sedan skulle man dessutom ligga med samma killar. Som kvinna får man uthärda ett liv av ofrivillig beröring utan samtycke och därför måste jag motsätta mig Bisons uppmaning att krama främlingar som ser ledsna ut.
Ett tips är att helt enkelt fråga hur det är om du kan göra något för den där ledsna främlingen. Svårare än så behöver det inte vara.
jenny_thomasson@hotmail.com