Nakensimmaren bör gardera med badbyxor?

I veckan har jag funderat på vad jag egentligen gör på vintern, börjar Bison i dagens krönika.

KRÖNIKA2019-08-19 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag skrev i förra krönikan om mannen (fastlänning), som först på fullt allvar undrade vad vi gotlänningar sysslar med vintertid. Det har sedan lång tid tillbaka varit en vanlig fråga. Först på allvar, men med åren mera på skämt. Det insåg också den här mannen efter en stunds diskussion.

– Glöm vad jag sagt! sa han och skrattade lite generat.

Men vad gör vi (jag) egentligen? Jag har i veckan funderat på det.

1. Varpa. Någon enstaka gång i ett ridhus.

2. Fiske. Mindre och mindre i takt med att sälar förstör mina nät.

3. Bio. För långt till Visby och biografen här i Burgsvik är stängd på vintern.

4. Snöskottning. Vilken snö?

5. Lägga om taket. Väntar fortfarande på hantverkaren, som skulle kommit i fjol.

Dock bakar jag bröd. Skriver krönikor och bok. Cyklar till Fiket och ser Hammarbys matcher. Planerar för nästa års mönsterträdgård utan regn. Och en del annat.

Med andra ord, här finns att göra.

Statistik tycker jag är intressant.

Vid 25 år bor 26 procent av killarna fortfarande hemma, jämfört med 17 procent av tjejerna.

750, så många fler än väntat dog under värmeböljan förra sommaren. Vanligtvis dör cirka 100 personer av värme på sommaren.

29 procent av alla européer som är 15 år och äldre röker.

(Nyhetsmagasinet ETC).

En vanlig fråga från oss gamlingar, till de ännu riktigt unga. Barnbarnen till exempel.

– Vad vill du jobba med när du slutar skolan?

De rycker på axlarna och säger att det vet dom inte. Eller: ”Kanske nånting med data.”

En gång i samma ålder minns jag att jag fick den frågan och svarade: ”Flygplanstekniker!”

Va? Jag som ens inte hittar tändstiften eller behållaren till vindrutespolningen när jag öppnar motorhuven på bilen. Jag, flygplanstekniker?

Detta skrivet sedan det i vårt hus i sommar har passerat en drös barnbarn i skolålder.

Jag simmar naken ut till yttersta delen av hamnpiren. Knappt hundra meter, ett halvt simborgarmärke.

Jag blir trött, det blev jag aldrig förr. Om jag nu känner att jag inte orkar simma tillbaka, då måste ju jag klättra upp och springa naken tillbaka!

Men jag orkar – den här gången.

Kanske ska jag gardera med badbyxor nästa gång.

Tydligen har jag missat starten på en debatt på insändarsidan. Signaturen ”Fastlandsbilist” har påstått att gotlänningar är landets sämsta bilister. Det finns väl knappast något mer kränkande än att beskylla någon för att inte kunna köra bil.

Jag tänker inte lägga mig i, mer än att utse Sveriges bästa bilister.

Stockholmarna!

Signerat

Läs mer om