Björn Werner drar slutsatsen att alla relationer med stor åldersskillnad alltid har handlat om detsamma, makt. Den äldres behov av att känna sig mäktig och den yngres behov av att vara nära makten.
Och jag tänker att visst, en äldre person kan med sin ålder ha hunnit införskaffa sig makt på olika sätt, i form av pengar kanske, eller kulturellt kapital. Men alltså, oavsett hur mycket av detta man har, så är man ju gammal. Och att vara gammal är, åtminstone i vår kultur, på inget sätt mäktigt.
Jag föreställer mig nästan att det är tvärtom många gånger. Att det i relationer med stor åldersskillnad är den yngre som sitter på makten på många plan.
Att den äldre ständigt måste jobba emot sitt eget åldrande, på ett annat sätt än vi som gift oss med en jämngammal. Medan den yngre tillåts att vara sig själv i större utsträckning och liksom lämnas i fred med sitt åldrande och sitt jag.
Jag tror att man nästan alltid väljer partner utefter hur man vill och behöver bli sedd. Och ja, kanske har de som väljer en antingen yngre eller äldre partner ett behov av att bli sedd på ett särskilt sätt.
Personligen tycker jag att det verkar stressigt med en yngre partner. Med en make bara några månader äldre än mig själv däremot, åldras vi så sävligt och vackert tillsammans. Får gråa hår, ont i höfterna och löst skinn samtidigt.
Jag är dessutom mycket nöjd med min egen generations män. Jag tycker att de är de bästa männen, formade av samma tid som jag själv. Jag antar att jag har ett behov av det, likformighet och trygghet. Men det är ju jag det.
Säg då att ungdom, antal beräknade dagar kvar att få leva, också är en maktfaktor. Tänk då Leonardo di Caprio, 49 år gammal, som på senare uppmärksammats för att enbart ha relationer med 25-åriga modeller. Hur skulle maktbalansen se ut i en relation mellan en av världens mäktigaste manliga skådespelare och en 49-årig kvinna, som liksom han förlorat ungdomens makt? Tänk om Leonardo väljer de kvinnor han gör för att jämna ut maktbalansen i sina relationer? Att jämlikhet kan uppstå när hans 49-åriga briljans förenas med 25-årig underskönhet?
Och att det är samma sak då med alla, som på olika sätt sitter på makt och faktiskt ofta blir tillsammans med just yngre personer. Att de använder åldersfaktorn som ett sätt att faktiskt kunna ha jämlika relationer?
Ja vad vet jag? Bara att ungdomens makt inte är att förringa.