Hönan Olga och fiaskot för Pekkaveckan

Pekkaveckan ett fiasko. Soleld? Morgonflugorna. Bottarvevarpan. Den enögda katten.

”PĂ„ söndag ska jag försöka revanschera mig för den hittills katastrofala varpasĂ€songen. Nu Ă€r det stenvarpa i Bottarve i Vamlingbo och dĂ„ mĂ„ste jag bara lyckas”, skriver Bernt ”Bison” Nilsson i sin krönika.

”PĂ„ söndag ska jag försöka revanschera mig för den hittills katastrofala varpasĂ€songen. Nu Ă€r det stenvarpa i Bottarve i Vamlingbo och dĂ„ mĂ„ste jag bara lyckas”, skriver Bernt ”Bison” Nilsson i sin krönika.

Foto: Montage (Karl Melander/GT)

Krönika2022-07-25 09:07
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Tuppen Pekkas satsning pĂ„ Ă„rets ”Pekkavecka”, fest och tjohej dygnet runt, ser ut att bli ett stort fiasko.

– För mĂ„nga tuppar frĂ„n Stockholm! klagar Pekka, mĂ€rkbart tagen efter första dygnets festande.

Han berÀttar att han endast bjudit in hönor, men det var bara Olga, en pensionerad leghorn frÄn Hamra som kom.

– Hon somnade under en vinbĂ€rsbuske redan efter en timme, berĂ€ttar Pekka modstulet.

Stockholmstupparna dÄ?

– De Ă€r borta, hoppas att rĂ€ven tagit dem!

Ett barnbarn pÄ besök. Han kan allt om datorer och moderna telefoner, det kÀnns tryggt. Och han tvingar mig inte att vara uppe till midnatt, för han ska jobba nÀsta morgon.

Jag ansvarar för maten. Hittar ett recept pĂ„ frikadeller i tomatsĂ„s. KöttfĂ€rs, rödlök och krossade tomater har jag hemma. Men ströbröd, oliver, salvia, ricotta, rĂ€disor, körsbĂ€rstomater, fĂ€nkĂ„l...? Varför sĂ„ mĂ„nga ingredienser för nĂ„gra ”köttbullar”?

Det fÄr istÀllet bli pannkakor med salmbÀrssylt.

Berörs av en annons om en bortsprungen katt: ”Borta sen 15/7 frĂ„n Stationsgatan i Slite. Brunrandig hane, saknar ett öga”.

Solen gassar och jag försöker vara extra försiktig för jag har redan solskador sen tidigare. De allvarligaste frÄn en dumdristig promenad genom öknen frÄn Syrien in i Jordanien dÀr det pÄgick ett krig som jag skulle rapportera om.

Men ocksĂ„ Ă„rlig ”soleld” pĂ„ badstranden i barndomens Slite. Eldröd, flagande hud och svĂ„rt att sova pĂ„ nĂ€tterna. Soleld, jag hör aldrig nĂ„gon anvĂ€nda det ordet lĂ€ngre. SolbrĂ€nd betydde brun i Slite, men min hud blev bara svidande röd. Eld.

SÄ hÀr Ärs brukar jag skriva om de förhatliga morgonflugorna. Vid fyratiden anvÀnder de mitt ansikte som start- och landningsbana. Jag försöker slÄ ihjÀl dem, men resultatet blir oftast hudrodnader i ansiktet efter de misslyckade avlivningsförsöken.

NÄgon gÄng, som i morse, lyckades jag ÀndÄ fÄ död pÄ tvÄ stycken. TvÄ döda flugor Àr tvÄ mindre att irriteras av.

PĂ„ söndag ska jag försöka revanschera mig för den hittills katastrofala varpasĂ€songen. Nu Ă€r det stenvarpa i Bottarve i Vamlingbo och dĂ„ mĂ„ste jag bara lyckas. Jag har dĂ€rför ”petat” mina tvĂ„ ordinarie kamrater frĂ„n BĂ€l och ersatt dem med ett barnbarn. GĂ„r det dĂ„ligt Ă€ven dĂ„ kan jag skylla pĂ„ honom. Han Ă€r ju frĂ„n Stockholm.

Nu ska jag börja med saltgurkorna, jag har alla ingredienser hemma. FjolÄrets inlÀggning blev en besvikelse.

bison.gotland@telia.com