Under de år jag bodde på fastlandet var sensommaren en sorglig tid, man skulle åka tillbaka till studier och jobb på fastlandet medan andra fick vara kvar på ett somrigt Gotland. Nu är jag en av de lyckliga som får vara kvar, det tänker jag alltid på vid den här tiden på året. Sensommar på Gotland är ofta den bästa tiden, fint väder och härliga kvällar efter jobbet då man kan få mycket gjort.
Många av mina barndomsvänner som ännu är kvar på fastlandet börjar nu också längta tillbaka till Gotland. Vi är ju i den där åldern när barnen har flyttat hemifrån och ofta har de flyttat till en helt annan ort än uppväxtorten så när man ska hälsa på dem måste man resa långt. Då resonerar många att man lika gärna kan bo på Gotland. Flera av mina bekanta har redan hus och gårdar här så boendet är redan löst. Man har ett långt yrkesliv bakom sig med lång erfarenhet och ännu tio till femton år kvar att jobba, det här måste ju vara ett drömläge för Region Gotland! Av mina bekanta är det flera som är lärare och det har ju Gotland stor brist på.
Jag såg en film som utbildnings- och arbetslivsförvaltningen lagt ut på sin sida, Vår styrmodell från 2024 hette den. Där berättar man att människor i yrkesaktiv ålder väntas minska på Gotland. Man säger vidare att det är brist på lärare i hela Sverige men att vi här arbetar aktivt med kompetensförsörjning för att få fler behöriga lärare. Elever ska lyckas att nå sina mål säger man så det är därför man arbetar för att få fler behöriga lärare.
Hur går det då för mina hemvändande vänner, släktingar och bekanta när de söker lärarjobb på Gotland? Riktigt dåligt skulle jag säga. En person nära mig sökte en tjänst men blev inte ens kallad till intervju. Den här personen var den absolut högst kvalificerade och med längst erfarenhet av alla sökande för den här tjänsten. Personen hade mycket fina meriter dessutom och många chefer bakom sig som kunde intyga det. Ingen referent blev uppringd. På frågan om varför personen inte ens blev kallad till intervju, inte ens fick chansen att presentera sig, svarade man att man hade gått på de personliga breven och att de andra sökande hade bättre personliga brev. Ett personligt brev är ju ingen värdehandling, det kan ju vara skrivet av vem som helst! Man måste väl för tusan först se till utbildning och erfarenhet? Kallad till intervju borde man i alla fall bli. De man kallade var gotlänningar så det tillfördes inga nya lärare till Gotland vid den här tillsättningen i alla fall. Region Gotland som säger att de vill ha fler invånare i yrkesaktiv ålder gick här miste om två stycken, för det är ju så att det ofta finns en partner med i bilden som också flyttar med.
Tyvärr så hör jag fler och fler sådana här historier, att det är omöjligt att ens få komma på intervju. En lärare sa:
– Det var inte förrän jag ringde och krävde att få komma på intervju som jag fick jobb!
Den dåliga hanteringen av tillsättningen av tjänster når sällan fram till ansvariga heller. Jag har hört flera röster som sagt att man inte vill klaga för man är rädd för att det ska ligga en i fatet vid nästa eventuella ansökan. Naj, de som arbetar med tillsättning av tjänster vid Region Gotland behöver skickas på kurs! Men det finns de som gör rätt också, jag vet att min rektor alltid kallar alla behöriga sökande till intervju. Att arbeta med tillsättning av tjänster är ett mycket viktigt arbete och berör inte bara den enskilda arbetsplatsen utan hela Gotland!