Hur ska vi förvalta Visby?

Världsarvskonventionen, som  Gotlands kommuns högste chef och länets landshövding 1994 gemensamt skrev under formaliserades av svenska staten och Unesco året därpå.

"25 år har gått sedan Visby fick världsarvsstatus, en ny generation har tagit över. Kanske ingen vet vad som beslutats, vad man utlovat?".

"25 år har gått sedan Visby fick världsarvsstatus, en ny generation har tagit över. Kanske ingen vet vad som beslutats, vad man utlovat?".

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Visby2020-03-14 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

25 år har gått sedan Visby fick världsarvsstatus, en ny generation har tagit över. Kanske ingen vet vad som beslutats, vad man utlovat? Kanske de nya fastighetsägarna  som köpt upp hela kvarter i innerstaden inte vet att de äger skyddade hus och att det förpliktar? 

Mycket har hänt under de 25 åren, Almedalsveckan lockar oändliga antal besökare, kryssningsresenärer och turister väller in för att ta del av sevärdheterna, fastigheter säljs till fyr- och femdubbla priser, region och länsstyrelse har lämnat staden liksom många boende. De nya ägarna vill förtäta kvarteren, riva de gamla husen, inreda för hotell och säsongsuthyrning. 

I dagarna är Handlingsplanen för Visby världsarv ute på remiss,  föredömligt skriven av världsarvssamordnaren Elene Negussie med alla de lagar och regler som gäller. Jag uppmanar verkligen var och en att läsa!

I samband med världsarvsansökan var det inte givet att Visby, en av många hansestäder, skulle få komma med på världsarvslistan. Avgörande var att Visby till skillnad från övriga ansågs vara ett synnerligen framstående exempel på traditionell mänskligt bosättning, representativ för en kultur som hotas av oåterkalleliga förändringar det vill säga, staden hade undgått förändringar i nutid som rivningar och ny bebyggelse och det var just det, Unescos kriterium V, som blev avgörande  för att Visby togs med. 

Att  utveckla världsarvet Visby är inte att riva, förtäta och bygga nytt. Det är inte att gå enskilda ekonomiska intressen tillmötes. Att utveckla i världsarvet Visby är att följa världsarvskonventionens krav att de kulturella och immateriella värdena skyddas och bevaras för all framtid och att de globala målen och Agenda 2030 efterlevs. En levande innerstad innebär inte en sommarstad för besökare utan först och främst en stad med verksamheter och möjligheter att leva och bo i året runt.

Det är till syvende och sist gotlänningarna och visbyborna som har fått utmärkelsen för omsorgsfullt förvaltande under tusen år och det är vi som genom utsedda tjänstemän och politiker har ansvaret när ekonomiska krafter och investerare vill annat. 

Alla visbybor,  nu finns möjlighet att påverka, läs handlingsplanen och skriv till politikerna!