Grundlagen slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Två av tio av landets kommuner har hittills en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur.

Gotland är en av kommunerna som ännu saknar en sådan strategi. Det visar Årets Konstkommuner 2017, en granskning av Konstnärernas Riksorganisation.

Över hälften av landets kommuner (54 procent) svarar ”ja” eller ”delvis” på frågan om de tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, vilket leder till nya konstverk när det byggs fastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer. Tolv procent av kommunerna ställer något slags krav på privata byggherrar att tillämpa enprocentsregeln.

Gotland tillämpar enprocentsregeln men ställer inga krav på privata byggherrar, visar kommunenkäten. Gotland borde göra som Göteborg stad som skriver in enprocentsregeln i markanvisningar så att ansvaret för konstnärligt gestaltade livsmiljöer delas mellan privata exploatörer och allmännyttiga bolag.

På så sätt får kommunen en mekanism som år för år säkerställer att öns offentliga rum berikas med existentiella och konstnärliga kvaliteter.

Det är bra att Gotland tillämpar MU-avtalet, det ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar, men tyvärr ersätts knappt konstnärerna för sin arbetstid.

Kommunen saknar också ett utarbetat system för att mindre utställningsarrangörer på ön ska kunna betala konstnärerna avtalsmässigt.

Enkäten visar också att Gotland är en av kommunerna där eleverna inte kan ta del av ämnet bild och form i kulturskolan.

Granskningen synliggör både utmaningar och utvecklingsmöjligheter. För att underlätta har Konstnärernas Riksorganisation samlat goda exempel från hela landet och tagit fram tips och checklistor i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

Vi föreslår att kulturförvaltningen på ön tar avstamp i den för att utveckla arbetet med konsten och kulturen, och att politiker använder den inför budgeten och valet 2018.

Nu när kulturadministrationen på Gotland ska omorganiseras är det av stor vikt att kommunen säkerställer kompetens att hantera utmaningarna på kulturområdet.

Bordlägg förvaltningens helt nya förslag och återremittera det till kulturens aktörer före beslut, och fördjupa dialogen även med det fria kulturlivet. Att hasta fram förändringar som rör öns förutsättningar att bli ännu intressantare att bo, och verka i samt besöka, vore mindre klokt.