Kära student.
Studentfirandet modell 2020 visar sig bli väldigt annorlunda än ”traditionellt”. Man kan väl säga att 2020 är inställt.
Ingen av oss som är född efter 1940 har väl ens ett minne av en kris lika omfattande som den vi nu går igenom. Världen – och faktiskt lilla Gotland – är en del av ett i sanning globalt skeende som påverkar allt och alla. Ja, pandemin påverkar tillvaron till och med de studenter som planerat springa ut på Gotland.
Till den som tror att den sista våren i gymnasiet är ”vår lyckligaste tid”. Jag skulle, som lite surt lagd, säga att er lyckligaste tid ännu ligger i framför er. Åtminstone hoppas jag att ditt och era liv kommer att innebära så mycket mer än denna vår av kalas, baler och utspring. Lite mer substantiella saker som kan glädja er på djupet.
Att den pågående pandemin påverkar något så världsligt som ett utspring och en festvår är just nu ett mindre problem. Faktiskt försumbart. Nu gäller det hälsa och liv. Två rätt stora saker för alla. Speciellt de som inte har hälsan eller förlorar sitt liv… De som ser sina företag blöda och de som från en dag till en annan ser sin utkomst försvinna, som förlorar jobbet eller i värsta fall anhöriga.
Studentfiranden och annat får stå tillbaka, det blev så i år. Det är ingens skuld, för sånt är livet. Ibland måste man fatta beslut som inte utgår från det egna, beslut utanför ”me, myself, and I”. Tråkiga så kallade ”vuxna” beslut som är bra för fler, eller som helt enkelt innebär att man får stå tillbaka från det man allra helst velat göra i stunden. Det blir väl någon sorts livserfarenhet från 2020.
Så, var och en får skämmas för sig. De som arbetar hårt för att förhindra smittspridning, avstår sociala kontakter, handlar åt anhöriga eller grannar, vårdar sjuka och alla som på olika sätt försöker hålla samhället igång tillhör dock inte den kategorin.
Så låt oss sjunga om en ljusnande framtid som är vår. Allas vår framtid, tillsammans.